Det har gått tio år sedan Saab Automobile försattes i konkurs den 19 december 2011 och över 3 000 personer förlorade jobbet i vad som betecknats som en av de största konkurserna någonsin i Sverige.
Att slutredovisningen nu är klar markerar början till slutet på det långdragna efterspelet av konkursen.
Tillsammans med två dotterbolag hade biltillverkaren sammanlagda skulder på över 13 miljarder kronor, varav drygt 9,4 miljarder saknades när konkursen var ett faktum.
Sålda anläggningar och andra tillgångar: 3,2 miljarder kronor
Inklusive bland annat försäljningen av anläggningarna i Trollhättan har konkursförvaltarna fått in cirka 3,2 miljarder kronor.
Det gör att det fortfarande saknas mångmiljardbelopp totalt och att bara en viss del av skulderna kommer att kunna betalas tillbaka.
Sedan tidigare har förmånsberättigade borgenärer fått förskottsbetalning om knappt 2,15 miljarder kronor.
Övriga fordringsägare kommer enligt konkursförvaltarna att få cirka 11 procents utdelning på fordringarna.
Konkurserna i de båda dotterbolagen, Saab Automobile Tools samt Saab Automobile Powertrain, är sedan tidigare avslutade men i den sistnämnda kan ytterligare utdelning påräknas enligt konkursförvaltarna.
Förvaltaren har hittills, enligt uppgifter till Sveriges Radios Ekot, fått ut 367 miljoner kronor i arvode för sitt arbete. Något som irriterat en del leverantörer som förlorat pengar.
Saab Automobile
Verkstadsföretaget Saab (Svenska Aeroplan Aktiebolaget) började tillverka bilar 1946.
1969_90 var biltillverkningen sammanslagen med lastbilsföretaget Scania.
1990 bildades Saab Automobile, med General Motors som ensam ägare från 1999.
2010 köptes Saab Automobile av nederländska Spyker.
2011 sattes företaget i Trollhättan, med 3 400 anställda, i konkurs.
2012 köptes det mesta i Saabs konkursbo av Nevs, med syfte att bygga elbilar.
2014 beräknades tillgångarna i konkursen vara 3,3 miljarder kronor. Alla fordringsägare med förmånsrätt bedömdes få fullt betalt.
2015 kom de första åtalen om misstänkta ekonomiska brott.
En rättegång i Vänersborgs tingsrätt, med fyra huvuddelar, hölls i början av 2017. Alla sju åtalade friades på alla punkter.
Ekobrottsmyndighetens åklagare överklagade två punkter i den friande domen. I december 2017 hölls rättegång i hovrätten i Göteborg, som också gav en friande dom. Ekobrottsmyndigheten valde att inte överklaga domen.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.