Fordon

Deras flaxande rocka är tänkt att kartlägga Venus

Foto: Crash Lab/ University at Buffalo

University at Buffalo har designat en farkost som är avsedd för flygning på vindar högt uppe i Venus atmosfär. Som en rocka ska den kunna flaxa med vingspetsarna.

Publicerad

Under 60- och 70-talet placerade Sovjetunionen flera små landare på Venus, och lyckades ta två foton – de enda bilderna från planetens yta. USA fick sina landare att skicka tillbaka mätdata, men med en temperatur på 467 grader vid marken blir all insamling komplicerad och tidsbegränsad.

På anmodan av Nasas program Innovative Advanced Concepts har University at Buffalos Crash Lab skissat på en lösning som förenar omloppsbanans fördelar med möjligheten att ta direkta prover av Venus atmosfär. Deras farkost är ett av de tolv koncept som Nasa har valt ut – och namnet Breeze står för ”Bio-inspired Ray for Extreme Environments and Zonal Explorations”.

Fler företag testar liknande teknik

Designen är kort sagt inspirerad av rockor. Skaparna tänker sig att farkosten likt djuret ska flaxa med sina vingspetsar, för att på så sätt kunna rida på de vindar som finns högt uppe i atmosfären. Universitetet tror också att lösningen skulle ge en extremt god kontroll.

– Genom att hämta inspiration från naturen, specifikt havsrockor, vill vi maximera flygeffektiviteten. Designen öppnar för en hittills ouppnådd nivå av kontroll för en sådan här rymdfarkost, som skulle utsättas för kraftig zonal såväl som meridional vind på planeten (latitud och longitud), säger Javid Bayandor, lektor i mekanik och flygteknik vid universitetets skola för teknik och tillämpade vetenskaper, i ett uttalande.

Och tekniken för att imitera rockans flaxande bröstfenor ligger kanske inte så långt bort. Bland annat testar Airbus nu fördelarna med fritt flaxande vingspetsar. Tidigare har Nasa undersökt huruvida ställbara vingspetsar kan ge effektivare och snabbare flygplan.

Breeze är tänkt att behöva 4–6 dagar för att avsluta ett varv runt Venus. Solpaneler kan ladda batterierna under de 2–3 dagarna på den belysta sidan. Utöver instrument för att ta prover på atmosfären skulle farkosten bland annat kartlägga väderförhållanden och vulkanisk aktivitet. Och forskarvärlden är inte minst intresserade av planetens mörka sida.

Venus tar 243 dagar på sig för att rotera runt sin egen axel, vilket är längre tid än planeten behöver för att avsluta ett varv runt solen. Med data från sonden Venus Express har forskare vid den japanska rymdorganisationen Jaxa konstaterat att molnen som befinner sig i långvarigt mörker är väldigt annorlunda mot den belysta sidan.