Carlgren slåss för etanolbilarnas framtid

2008-09-01 13:56  
Miljöminister Andreas Carlgren gillar etanolbilar.

Den svenske miljöministern Andreas Carlgren gör allt för att få EU-parlamentet med på den svenska miljöbilslinjen – att etanol- och biogasbilar ska ges en "koldioxidrabatt" i den kommande lagstiftningen.

I dag diskuterar Europaparlamentets industriutskott EU-kommissionens förslag om begränsningar av bensinförbrukning och koldioxidutsläpp för alla nya bilar efter 2012 och nästa tisdag ska miljöutskottet ta ställning till lagförslaget.

Det förslaget missgynnar Sverige, där var femte ny bil är en etanolbil, som släpper ut mindre fossilt koldioxid än bensinbilar.

Men EU-kommissionen vill inte ta hänsyn till etanolbilarnas lägre koldioxidutsläpp eftersom de också kan köras på bensin.

I Europa är det glest mellan etanolmackarna och EU-kommissionen menar att flexifuelbilarna mest kommer att köras på bensin.

Olika syn på svenska bilparken
Den svenska bilparken släpper i genomsnitt ut 178 gram koldioxid per kilometer, säger EU. Det är högst i Europa och beror på att vi har så många stora bilar i Sverige jämfört med resten av EU; mycket Volvo och mycket Saab.

Det stämmer inte, säger den svenska bilbranschen.

- De svenska bilarna släpper bara ut 140 gram fossilt koldioxid per kilometer i snitt om man räknar in att all bensin innehåller 5 procent etanol, att all diesel innehåller 5 procent rapsolja, att hälften av gasbilarna går på biogas och att alla flexifuelbilar går på E85 med dagens höga priser på bensin, säger Bertil Moldén, vd för branschorganisationen Bil Sweden, till Ny Teknik.

Carlgren försöker påverka
Sveriges hopp står nu till att Europaparlamentet går på den svenska linjen.

Miljöminister Andreas Carlgren har i Ministerrådet slagits hårt för etanolbilarna och också skrivit brev till Europaparlamentets föredragande i frågan, Guido Sacconi.

I dag är ”flexifuelfrågan” på dagordningen i Europaparlamentets industriutskott.

Den svenska regeringens ståndpunkt i frågan är att bilar som drivs med miljöbränsle ska ges en ”koldioxidrabatt” jämfört med bensinbilarna.

Men rabatten ska inte vara hur stor som helst. Den ska vara så pass liten att biltillverkarna även i fortsättningen stimuleras till att göra bilarna mer energieffektiva.

Ödesfråga för Sverige
- Det är en ödesfråga för etanolen i Sverige, säger Bertil Moldén.

Han menar att det inte borde vara något problem att få en rättvisande bild över hur mycket flexifuelbilarna körs på etanol respektive bensin.

- Jag är övertygad om att alla biltillverkare ställer upp med teknik för avläsning av vilka bränsle bilen har gått på. Kontrollsystemen borde inte vara något problem. Om inte annat får man väl spara kvittona och föra körjournal, säger Bertil Moldén.

I dag kom ny statistik om nybilsförsäljningen i Sverige. Var femte ny bil som såldes i augusti var en etanobil.

Totalt registrerades 3.644 etanolbilar av 24 modeller. De fem bäst säljande etanolmodellerna var Saab 9-3, Volvo V70, Volvo V50, Saab 9-5 och Ford Focus.

Uppdatering

Industriutskottet röstade på måndagen för en mjukare övergång för utsläppsreglerana än vad EU-kommissionen föreslagit.

Det räcker med att 60 procent av respektive biltillverkares nya bilar 2012 klarar de strängare utsläppskraven, 70 procent 2013, 80 procent 2014 och 100 procent först från 2015.

Carlgrens argument för etanolrabatt

1. Även en liten rabatt kan ha stor symbolisk betydelse.

2. Det är viktigt att biltillverkare stimuleras att utveckla alternativ till fossildrivna bilar.

3. Det är viktigt att EU-länderna stimuleras att investera i tankställen för rena biodrivmedel.

4. Det blir svårt att klara målet om 10 procent biodrivmedel till 2020 enbert genom högre låginblanding av biodrivmedel i bensin. Det behövs flexifuelbilar och bi-fuelbilar.

5. Om minst 20 procent av alla tankställen i ett land säljer minst ett förnybart fordonsbränsle minskar de totala koldioxidutsläppen drastiskt.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt