Australien förnyar ubåtar – möjlighet för Saab

2021-05-11 07:11  
En delfin tar ett skutt framför australiska HMAS Dechaineux, en av de sex ubåtar som ritats och delvis byggts i Sverige. Arkivbild. Foto: Don Lindsay/AP/TT

Australien riskerar att stå utan ubåtar i väntan på att nya franska ska levereras de kommande decennierna. Det innebär en möjlighet för Saab Kockums, som kan bli inblandat i upprustningen av den befintliga ubåtsflottan.

Med tanke på sin plats i världen anses ubåtar viktiga för Australiens försvar. För närvarande har man sex ubåtar av den så kallade Collinsklassen, ritade av svenska Kockum och med delar konstruerade i Sverige.

Ubåtarna börjar bli till åren och tolv nya attackubåtar har beställts från franska Naval Group, där den första väntas levereras först 2034.

Läs mer: ”Saab har skydd mot spionage som affärsidé”

Samtidigt är det tänkt att den första Collinsubåten ska gå i pension redan 2026.

– En Collinsubåt är tänkt att gå i pension vartannat år därefter, i takt med att de nya attackubåtarna träder i tjänst. Men om vi inte gör något åt Collinsubåtarna, så har vi bara en i bruk när den första attackubåten kommer, säger försvarsanalytikern Marcus Hellyer vid Australian Strategic Policy Institute.

Tio års förlängning

Lösningen är ett så kallat lote, "life-of-type-extention", en omfattande uppgradering för att förlänga livslängden med tio år

– En hel del större system kommer att bytas ut, för att försöka att hålla ubåtarna relevanta i försvarsmakten, även om de är över 30 år gamla. När de väl går i pension är de 40 år, som den indonesiska ubåten som nyligen sjönk, säger Hellyer.

Läs mer: Saab säljer radarsystem till amerikanska flottan

Huvudkontraktet lär hamna på hemmaplan, hos australiska ASC, som har det varv som Kockums med olika partners byggde upp i Adelaide i slutet av 1980-talet

– Men de behöver antagligen mycket hjälp från underleverantörer, ett av dem bolagen är antagligen Saab Kockums, de stod för originaldesignen, och det är svårt att göra stora förändringar utan dem, säger Hellyer.

Saab Kockums är sugen på att medverka:

"Saab har kompetens inom området och har bred erfarenhet av att göra liknande modifieringar. Till det är vi en etablerad lokal aktör i Australien. Skulle vi få en förfrågan från de australiensiska myndigheterna skulle det ha en hög prioritet hos oss", säger Saabs presschef Mattias Rådström i en skriftlig kommentar.

Svensk uppgradering meriterande

Köpet av Collinsubåtarna var kontroversiellt när det genomfördes på 1980-talet. Dels ansågs Sverige vara en osäker leverantör av försvarsmaterial, sedan Sverige stoppat ammunitionsleveranser till Australien under Vietnamkriget, dels var Kockums kända för att tillverka små ubåtar som var verksamma i den grunda Östersjön, långt i från förhållandena i Stilla havet och Indiska oceanen. Det ryktades om korruption, något som utreddes men aldrig bevisades.

– Det är en väldigt bra ubåt, och de senaste årtionden har vi lyckats fått bra verksamhetstid ur dem. Det var ett kontroversiellt köp, och det var problem, men de har till stor del lösts, säger Hellyer.

Antagligen rör det sig inte om några stora system som kan köpas från svenskt håll. Strids- och vapensystem är amerikanska, motorn blir antagligen fransk. Men det skulle kunna bli tal om köp av nya sensorsystem, tror Hellyer.

Saab Kockums har nyligen uppgraderat de svenska ubåtarna i Gotlandsklassen, som fått förlängt skrov och ett stort antal nya system.

"Collinsubåtarna har många likheter med Gotlandsubåtarna då de bygger på samma grunddesign. Saab och ASC har samarbetat under lång tid och Saab är beredd att stödja livstidsförlängning av Collins-ubåtar", säger Rådström.

"Sofistikerat tekniskt kunnande"

Även Hellyer tror att uppgraderingen är meriterande när Australien nu ska rusta sina ubåtar.

– Det tror jag definitivt, Saab Kockums har visat upp att de har ett sofistikerad tekniskt kunnande och att de kan ta en (gammal) ubåt och integrera modern teknik i dem, så de har visat att de kan vara till nytta, säger han.

Uppgifter om skenande kostnader, och oro för om tidsplanen kring de nya attackubåtarna, har gjort att röster höjts i Australien för att skrota projektet och kanske köpa även de nya ubåtarna av Sverige i stället. Enligt The Sydney Morning Herald gav premiärminister Scott Morrison viceamiralen Jonathan Mead tidigare i år i uppdrag att se över alternativ, inklusive ubåtar från Sverige med lång räckvidd.

Men Hellyer har svårt att se att det skulle bli aktuellt. Planeringen med Naval Group är helt enkelt för långt gången.

– Det är nog väldigt orealistiskt. Regeringen har valt Naval Group efter en upphandling för fem år sedan, säger han och konstaterar att Saab Kockums inte ens gick vidare i den utan att det stod mellan Naval Group, tyska TKMS och japanska regeringens bud.

Fakta: Ubåtarna ritades av Kockums

Australien har sex ubåtar av Collinsklass, som beställdes i mitten av 1980-talet. Kontraktet gick något överraskande till svenska Kockums. Den första, HMAS Collins, trädde i aktiv tjänst i juli 1996.

Ubåtarna bygger på svenska Västergötlandsklassen, är dieselelektriska och är 77,8 meter långa, betydligt längre än de ursprungliga svenska (48,5 meter). De tre V-18-dieselmotorerna kommer från Hedemora Diesel.

Ubåtarna har beskrivits av Australiens försvarsmakt som de mest avancerade icke-kärnkraftsdrivna ubåtarna i världen.

Collinsubåtarna har amerikanska strids- och vapensystem och kan bestyckas med 22 robotar eller torpeder i sex tuber, eller 44 minor.

Av Sveriges fyra ubåtar i Västergötlandsklassen byggdes två om till Södermanlandsklass, och övriga två såldes till Singapore.

Källor: Australiska flottan, Naval Technology, Försvarsmakten.

Gustav Sjöholm/TT

Mer om: Saab Ubåt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt