Fordon

Forskarna kan förvandla yoghurt till flygbränsle

Foto: David Monniaux
Foto: David Monniaux
Foto: Muhammed Mahdi Karim
Foto: Muhammed Mahdi Karim
Foto: Lars Angenent Tübingens universitet
Foto: Lars Angenent Tübingens universitet

Vid yoghurttillverkning skapas 2-3 gånger så mycket vassle. Nu har forskare i Tyskland och USA utvecklat en metod för att omvandla restprodukten till biobränsle.

Publicerad

Mycket är på gång inom området. En rad ”nya” grödor har gjort entré som alternativ för att framställa biobränsle, exempelvis genmodifierade sockerrör och alger. Men många tittar även på potentialen hos vårt eget hushållsavfall.

Exempelvis vill Fulcrum Bio Energy i Nevada skapa jetbränsle av rester som kaffesump och äggskal. I ett bioraffinaderi hettas det strimlade avfallet upp under tryck, vilket skapar en syntetisk gas bestående av kolmonoxid, metan, vätgas och koldioxid. Genom en så kallad Fischer-Tropsch-process kondenseras gasen sedan till ett flytande bränsle.

Nu har Cornell University och Tübingens universitet gett sig i kast med en ny oexploaterad restprodukt. Forskarna i USA och Tyskland har hittat en metod för att omvandla yoghurt till flygbränsle. Årligen produceras 770 000 ton yoghurt bara i USA (2015) – och en biprodukt vid tillverkningen är 2-3 gånger så mycket vassle som yoghurt.

Vätskan består av laktos, fruktos och mjölksyra. Genom en process som involverar bakterier har forskarna lyckats omvandla vasslen till ett extrakt som innehåller kapronsyra och kaprylsyra, två ämnen som kan användas till biobränsle. Med några extra steg skulle vasslen kunna få de längre molekylkedjor som behövs för att fungera som flygbränsle. Nästa steg är dock att se vad som händer när systemet med dubbla bioreaktorer skalas upp i en pilotanläggning.

– Det finns mycket som kan göras för att optimera extraktionsprocessen och gå upp i skala på ett ekonomiskt hållbart sätt. Vi kan också lära oss mer om mikrobiom, och hur biologin fungerar – samt undersöka huruvida den här teknologin kan överföras på andra avfallskällor, säger Lars Angenent, miljöingenjör och mikrobiolog vid Cornell och Tübingen till Phys.org.