Energi

Här är nya regeringens energipolitik – satsar på kärnkraft

Senast stängda kärnkraftsreaktorn i Sverige, Ringhals 1, som bommade igen vid förra årsskiftet. Arkivbild. Foto: Jonas Lindstedt/TT
Senast stängda kärnkraftsreaktorn i Sverige, Ringhals 1, som bommade igen vid förra årsskiftet. Arkivbild. Foto: Jonas Lindstedt/TT
Ringhals 3, Ringhals 4, Ringhals 1 och Ringhals 2 – de två sistnämnda är tagna ur drift. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ringhals 3, Ringhals 4, Ringhals 1 och Ringhals 2 – de två sistnämnda är tagna ur drift. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) vid gemensam pressträff, i riksdagens presscenter, om regeringsbildningen. Foto: Jonas Ekströmer/ TT
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) vid gemensam pressträff, i riksdagens presscenter, om regeringsbildningen. Foto: Jonas Ekströmer/ TT

De fyra partierna M, KD, SD och L är överens om energipolitiken. De vill göra kraftiga satsningar på kärnkraft och en återstart av Ringhals 1 och 2 ska utredas.

Publicerad

De fyra partierna höll pressträff under fredagen och presenterade Tidöavtalet, med namn från slottet där överläggningarna har hållits. Avtalet utgör partiernas gemensamma överenskommelse för mandatperioden.

Överenskommelsen innebär som väntat att M, KD och L bildar regering. SD får inte regeringsställning men ingår i samarbetet i riksdagen.

Stort fokus läggs på kärnkraften.

– Sverige ska klara klimatomställningen. Vi ska uppfylla vår del av Parisavtalet, men utan att slå sönder företag och svenska familjers ekonomi. Då är målet framåt elektrifiering och vägen dit stavas kärnkraft, sa KD:s partiledare Ebba Busch under pressträffen.

Kärnkraften

Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser, skriver partierna i Tidöavtalet.

Som väntat vill partierna också genomföra lagändringar för att främja ny kärnkraft. Förbudet i miljöbalken för nya reaktorer på andra platser än i dag ska tas bort, liksom förbudet mot fler reaktorer än tio i drift samtidigt.

Nödvändiga regelverk ska också skyndsamt utvecklas för att förutsättningar för att små och modulära reaktorer ska kunna byggas och användas i Sverige.

Dessutom vill partierna införa ett snabbspår för ny kärnkraft i tillståndsprocessen. Miljöbalken ska förses med en särskild regel som innebär att ärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Strålsäkerhetsmyndigheten ska få i uppdrag att föreslå hur tillståndsprocessen för ny kärnkraft även i övrigt kan kortas.

Partierna vill även sänka ansökningsavgiften för bolag som vill starta nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Uppdrag ska också ges för att ta fram ett snabbspår för att acceptera typgodkännande av reaktorer, system och komponenter från länder ”jämförbara med Sverige”, skriver partierna i Tidöavtalet. De vill också arbeta för typgodkännande på europeisk nivå.

Särskilda statliga kreditgarantier för kärnkraft, om 400 miljarder kronor, vill de fyra partierna införa. Det är helt i linje med vad Moderaterna föreslog före valet.

Nya regler ska också införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk, står det i Tidöavtalet. Om staten tvingar fram en nedläggning ska ägare ha rätt till skadestånd.

De fyra partierna planerar även att utreda vad som skulle krävas för en återstart av Ringhals 1 och 2. Utredningen bör genomföras förutsättningslöst och skyndsamt, står det i Tidöavtalet. Fortsatt drift av de båda reaktorerna är något som KD tidigare har drivit hårt, men som Vattenfall hittills har varit kallsinnigt till. ”Det finns inga finansiella eller praktiska förutsättningar att driva dessa redaktorer vidare efter 2020”, skrev Vattenfall på sin hemsida 2019.

En återstart av Ringhals 1 och 2 skulle också sannolikt bli ganska kostsam med tanke på det nya kravet om oberoende härdkylning.

Det energipolitiska målet, som i dag är formulerat så att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040, vill de fyra partierna ändra till att det i stället blir 100 procent fossilfri elproduktion.

Elsystemet

De planerar även att ge Svenska kraftnät ansvar för leveranssäkerheten i elsystemet, både på lång och kort sikt. Planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett elbehov på minst 300 TWh år 2045, skriver partierna i Tidöavtalet.

Partierna vill tillsätta en ny utredning om elmarknadens utformning. Syftet är att ta fram förslag som ger kraftslagen likvärdiga spelregler och att stödtjänster får ersättning. I första hand ska ersättningen betalas från de producenter som inte kan bistå med samma stödtjänster.

Kärnkraftsägarna har tidigare framfört önskemål om att få betalt för svängmassa och lokal spänningshållning, något som även den tidigare socialdemokratiske energiministern Anders Ygeman var positiv till.

De fyra partierna M, SD, KD och L verkar vara missnöjda med styrningen av både Vattenfall och svenska kraftnät. Nu planerar de att utreda hur Svenska kraftnät kan reformeras för att förbättra ansvarsfördelningen, den politiska insynen och styrningen. Dessutom vill de införa en ny styrning av Vattenfall genom en ny statsrådsgrupp som ska styra Vattenfall mot utbyggnad av planerbar och fossilfri elproduktion.

För att skapa bättre förutsättningar för kraftvärmen planerar M, KD, L och SD även att se över avfallsförbränningsskatten och skatten på bioolja.

Vattenkraften

När det gäller vattenkraften, som just nu genomgår en omfattande omprövning av miljötillstånden, vill partierna pausa processen tills det är klarlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen. Ett nytt regelverk för omprövning ska tas fram för att säkerställa att elförsörjningen väger mycket tungt och att småskaliga aktörer inte får orimliga kostnader.

Vindkraften

Det ser också ut att bli ett stopp för Svenska kraftnäts arbete med att bygga ut stamnätet i havet. Det var ett uppdrag som den sittande regeringen gav för att underlätta för utbyggnaden av vindkraften till havs. ”Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas”, skriver M, KD, SD och L i Tidöavtalet. Den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar. Det är en åtgärd som särskilt Liberalerna drev hårt före valet.

När det gäller vindkraft på land vill partierna skicka ett tilläggsuppdrag till den pågående utredningen som handlar om hur kommunerna kan få stärkta incitament för att säga ja till vindkraft. Partierna vill att utredningen även tydligt ska föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftsutbyggnad.

Solkraften

För solenergi tycker partierna att kravet på bygglov för integrerade solceller ska ses över. Energiforskningen ska också få medel för att utveckla metoder för att återvinna uttjänta solceller.

Energieffektivisering

Partierna vill införa tillfälliga krav på minskad elförbrukning i offentlig verksamhet som inte är samhällskritisk. Ett nationellt elbesparingsmål ska införas på myndigheterna.

Högkostnadsskyddet

Ett högkostnadsskydd för el utlovades av partierna före valet. Det ska införas så snart som möjligt, med retroaktiv utbetalning, för drabbade hushåll och företag, skriver partierna i Tidöavtalet.

Elkabel till utlandet

Utbyggnaden av exporterande elkablar, till exempel Hansa Powerbridge, bör pausas tills prisskillnaderna mellan elområdena har minskat betydligt, tycker partierna.