Energi

Här bygger Vattenfall sitt batterilager

I Pen y Cymoedd, Wales, kommer Vattenfalls nya batterilager byggas. Foto: Vattenfall
I Pen y Cymoedd, Wales, kommer Vattenfalls nya batterilager byggas. Foto: Vattenfall

Vattenfall ska bygga ett batterilager för frekvensreglering i anslutning till en av sina vindkraftsparker i Storbritannien. Men i Sverige saknas förutsättningar för att investera i nya energilager, anser företaget.

Publicerad

(Artikeln har uppdaterats)

Vattenfall var nyligen en av vinnarna i upphandlingen om energilager som utlystes av National Grid, Storbritanniens motsvarighet till Svenska Kraftnät.

Syftet med upphandlingen är att skapa ett nytt lager för snabb frekvensreglering när andelen förnybar elektricitet ökar i nätet. I första hand ska lagret kunna ge en elektrisk uteffekt på 200 MW, men sannolikt kommer nya upphandlingar att öka omfattningen framöver.

Vattenfalls del är ett lager av litiumjonbatterier som installeras vid vindkraftsparken Pen y Cymoedd i södra Wales. Det ska kunna lagra ungefär 15 MWh för att inom en sekund kunna leverera elektrisk uteffekt om 22 MW under minst 15 minuter. Parken är under uppbyggnad och hittills har hälften av de 76 vindkraftverken monterats.

Just nu genomför Vattenfall upphandlingar av bland annat batterileverantör. Lagret ska stå färdigt 2018.

Läs mer:

Vattenfall kommer att få betalt av National Grid för att hålla lagerkapacitet tillgänglig, oavsett om lagret används för frekvensreglering eller inte.

– Vi får fyra års fasta intäkter, så vi vet precis vad vi får betalt för, säger Helena Nielsen, affärsutvecklare på Vattenfall.

I Sverige däremot anser Vattenfall att förutsättningar saknas för att bygga nya energilager. Men behovet av en utbyggnad är inte heller lika stort som i Storbritannien.

I Uppsala har Vattenfall därför valt att rusta kraftvärmeverket så att det endast kommer att leverera värme och kyla i framtiden, inte elektricitet.

– Vi ser inte att marknadskrafterna blir tillräckligt stora. Men vi renoverar verket så att vi kan bygga till elproduktion om marknadsförutsättningarna ändras, säger Helena Nielsen.

Läs mer:

Det är också anledningen till att Vattenfall väljer att inte rusta upp Juktans pumpkraftverk, som inte längre är i drift, trots att vattenmagasinet hade en lagringskapacitet på 25 GWh och kraftverket kunde bidra med 300 MW effekt.

Även om behovet av att investera i nya energilager och flexibel elproduktion i Sverige inte är akut i dagsläget varnar Helena Nielsen för att det kan uppstå brist på lagerkapacitet och andra flexibla lösningar i framtiden när kärnkraften fasas ut.

– Det stora problemet är reglering på flera dygn eller säsonger. För att göra sådana investeringar krävs lång framförhållning och mycket pengar. För vattenmagasin till exempel är ledtiderna tio år, säger hon.