Visby favorit för ny vätgasfabrik

2017-05-04 15:23  

En anläggning på 8 MW i Visby är förstahandsalternativet för svensk produktion av vätgas. Det står klart i Swedegas power to gas-projekt.

Företaget Swedegas, som äger det svenska stamnätet för naturgas, har dragit igång ett projekt ihop med flera andra aktörer för att ta reda på om en pilotanläggning med power to gas-teknik kan byggas i Sverige. Den skulle i så fall bli den enda i sitt slag.

Tekniken innebär att överskottsel från till exempel vindkraft används för att spjälka vatten till vätgas i elektrolys. På så sätt kan energi från vindkraft lagras för användning i ett senare skede.

I Swedegas-projektet är tanken att vätgasen i ett andra processteg ska reagera med koldioxid och bilda metan, som kan användas som fordonsdrivmedel.

Två rapporter har tidigare utvärderat potentialen för tekniken och granskat tre möjliga lokaliseringsorter. Nu har Sweco tittat närmare på var pilotanläggningen kan placeras på Gotland.

– På Gotland fanns bra förutsättningar och ett stort intresse från lokala aktörer, det var skäl till att vi tittade vidare på Gotland, berättar Farzad Mohseni, energisystemanalytiker på Sweco och koordinator för studien.

I rapporten framhålls att Visby och Klintehamn är intressanta orter. Fördelarna för Visby är att det redan finns biogasframställning, med tillhörande infrastruktur, samt närhet till kunderna. I Klintehamn finns en större vindkraftspark, vilket gör det möjligt att ansluta power to gas-anläggningen till parkens elnät, för att pressa kostnaderna.

Men både rapportförfattaren Farzad Mohseni och Swedegas vd Johan Zettergren håller Visby som favorit.

– En anläggning om 8 MW i Visby ligger bäst till i dagsläget, säger Farzad Mohseni.

En sådan anläggning beräknas kunna producera ungefär 35 GWh metan per år. Swecokonsulterna har räknat med en verkningsgrad på ungefär 50 procent.

– Man tappar 50 procent av energiinnehållet längs vägen, framför allt i form av värme, säger Farzad Mohseni.

Kostnaden för en 8 MW-anläggning bedöms landa på mellan 144 och 200 miljoner kronor. Största investeringsposter blir elektrolysören som framställer vätgas och reaktorn som producerar metan.

Nästa vecka ska projektdeltagarna samlas för att avgöra vägen framåt.

– Jag hoppas att vi kommer fram till att alla vill jobba vidare och ta fram ett kompletterande underlag för ett investeringsbeslut, säger Johan Zettergren.

I så fall tror han att en anläggning skulle kunna vara i drift på Gotland redan år 2020.

Farzad Mohseni poängterar att en power to gas-investering behöver långsiktiga spelregler, bland annat när det gäller skattebefrielsen för biogas.

– Industrin är beredd att ta tekniska risker, men vill veta vad som gäller längre fram än 2020, säger han.

Slutsatsen i Swecorapporten är att en anläggning på Gotland har möjlighet att nå lönsamhet – om den får statligt investeringsstöd. Behovet av ett sådant stöd har även Johan Zettergren framhållit tidigare.

Flera aktörer i projektet

Projektet drivs av Swedegas, Eon, Svenska Kraftnät, Region Gotland, Gotlands Energi, Cementa och företaget Hydrogenics.

I en första studie 2013 undersöktes potentialen för power to gas i Sverige.

Den andra studien, som presenterades 2015, undersökte möjligheter och förutsättningar för en anläggning i olika delar av landet.

Den tredje studien, som presenterades i onsdags, fokuserar på förutsättningarna för en anläggning på Gotland.

Minskat behov av elöverföring

På Gotland finns planer på att bygga ut vindkraften, men överföringskapaciteten till fastlandet utgör en flaskhals.

Svenska Kraftnät planerar en ny växelströmskabel på 300 MW mellan fastlandet och Gotland, men den kan tidigast vara på plats år 2021.

Rapportförfattarna från Sweco konstaterar att en power to gas-anläggning på Gotland skulle minska behovet av ökad överföringskapacitet till fastlandet, samtidigt som energisäkerheten skulle öka och nya jobb skulle skapas.

 

Fler power to gas-planer

  • I Luleå har ett EU-projekt nyligen dragit igång som syftar till att etablera en anläggning där vätgas från elektrolys och koldioxid från SSAB:s masugn ska användas för att framställa metanol.
  • I Västsverige finns också planer på en anläggning som ska framställa metanol. Projektet går under namnet Liquid Wind och en förstudie har konstaterat att en anläggning om 5 eller 50 MW skulle vara möjlig.
  • I Piteå finns planer på en mindre power to gas-anläggning som ska vara öppen för företag att testa komponenter på. Tanken är att den ska knytas till Rises anläggning Energy Technology Center (ETC), där man forskar om omvandling av biomassa. En förstudie har konstaterat att en elektrolysör om max 1 MW bör användas.

Linda Nohrstedt

Mer om: Vätgas

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt