Vindkraften drar till skogs

2008-01-25 11:09  
Vindkraftverk på Aapua i Övertorneå, Sveriges mest effektiva vindkraftpark 2006.

Nio projekt får chansen att dela på 300 statliga stödmiljoner i nästa omgång av Energimyndighetens Vindpilotprojekt. Och det är vindkraftverken i skogar och på fjäll som dominerar den här gången. "Vindkraften har definitivt gått i land", säger Fredrik Dahlström, projektledare på Energimyndigheten.

Förra omgången av Vindpilotprojektet (2003-2007) gick stödpengarna nästan bara till havsprojekt.

Det gemensamma för den här omgångens projekt är att de flesta finns i norra Sverige, på fjäll eller i skogar.

Från början fick Energimyndigheten in 24 intresseanmälningar. Totalt ville projekten ha cirka 2,3 miljarder kronor i stöd.

Nu återstår nio projekt som Energimyndigheten anser extra intressanta och som myndigheten vill ha in detaljerade ansökningar från.

Alla projekt har inte angett hur mycket pengar de vill ha, men beloppen hos de övriga ligger mellan 40-100 miljoner kronor.

Nya idéer och metoder premieras
Vem som får vad och hur mycket avgörs förmodligen innan sommaren.

- Vi vill stödja företag som testar nya idéer och därmed driver hela marknaden framåt, säger Fredrik Dahlström.

Han pekar på flera kriterier som avgör vilka som till slut får pengar från staten:

•Hur ser möjligheterna att genomföra projektet ut?

•Hur lång tid tar de?

•Hur ser finansieringen ut?

•Leder de till teknisk utveckling?

Det står var och en fritt att ansöka om hur mycket pengar som helst, men Energimyndigheten har som riktmärke att den som söker pengar själv ska stå för 5000 kronor per installerad kilowatt (5 miljoner kronor per MW) och 30 öre i produktionskostnad per kilowatt.

- Vi kan gå in och täcka delar eller hela kostnaderna utöver den här summan, säger Fredrik Dahlström.

Nedisade propellrar och dyra vägbyggen
När den svenska vindkraften ska dra till skogs och till fjälls är det många nya problem som måste lösas. Hur gör man skogsvägarna så billiga som möjligt? Hur klarar man nedisningen av vingarna i fjällvärlden?

De nio ansökningar som gått vidare till prövning i Energimyndighetens nya Vindpilotprojekt pekar alla på de nya utmaningar som man möter när man ska bygga storskaliga vindkraftsprojekt i skogsmiljöer och på fjällen.

Och det är detta man vill ha Energimyndighetens stöd för att lösa.

1. Hur kan man frakta och resa stora vindkraftkraftverk i skogsmiljö på billigaste sätt – utan att behöva hugga ned för mycket skog och utan alltför dyra vägbyggen?

2. Hur ska man dra kablarna utan att det kostar skjortan.

3. Det behövs ytterligare mätningsresultat av vindarna i skogsmiljö för att få optimal konstruktion och optimal höjd.

4. Kan man få ekonomi med kortare vingar (rotorblad) jämfört med kraftverk i öppen miljö.

5. De-icing (av-isning) och Anti-icin (för förhindra vingarna att isa igen) är två stora problem för vindkraft i artisk miljö.

6. Problem i samband med att man bygger extremt hög torn, upp till 150 meter, till exempel kranlyft och flygplansvarning.

7. Intrång i naturskyddsområden och renbetesland.

8. Teknik för lagring av vindenergin, till exempel som vätgas.

Här är de nio projekten som gått vidare för utvärdering

Arise Windpowerplanerar 120 verk i Lahoms kommun med en effekt av 3 MW per verk och en total produktion på 1.000 GWh per år.

Dong Energysöker bidrag till 12 stycken 2,4 MW vindkraftverk i Krokoms kommun i Jämtland. Totalt 30 MW och en årsproduktion på 70 GWh.

Eon Vind Sverigesöker bidrag till sex projekt i södra Sverige. Ett av projekten handlar om vindmätning i skogsmiljö med en helt ny metod som kan mäta vindförhållanden på var femte meter ända upp till 150 meter.

Favoniusi Falkenberg söker stöd för det stora Skottarevsprojektet i Kattegatt med 30 stycken stora vindkraftverk på 3-6 MW, det vill säga en effekt på 90-180 MW och en produktion på 270-640 GWh per år.

Fred Olsen Renewablesprojekt Middagsfjället Vindkraftpark i Åre kommun handlar om 83 stycken 3 MW verk på sammanlagt 250 MW och en elproduktion på 750 GWh per år.

RES Skandinaviensöker teknikutvecklingsstöd för Havsnäs Vindkraftsanläggning i Strömsunds kommun. Totalt 48 verk á 2 MW på tre berg. Total effekt på 96 MW och en produktion på 240 GWh per år.

Skellefteå Kraftsöker stöd för vindkraftparken Blaiken i Sorsele och Storumans kommuner. Det handlar om närmare 100 verk med en installerad effekt på 300 MW och en årlig elproduktionen på 800 GWh.

Svevindi Tavelsjö utanför Umeå planerar den i särklass största utbyggnaden av vindkraft i Sverige i två stora projekt – Markbygden i Piteå kommun och Gabrielsberget i Nordmalings kommun. Markbygdenprojektet blir störst i Europa med 300-1200 vindkraftverk med en samlad effekt på 3000-4000 MW och en årsproduktion av som motsvarar en stor kärnreaktor.

Vindkompaniet, Sveriges äldsta vindkraftprojektör, planerar att bygga fjällbaserad vindkraft i fyra områden – Sjiskja, Bliekevare, Glötesvålen och Rautiorova - med sammanlagt 100 aggregat med en sammanlagd effekt på 310 MW.

Vindpilotprojektet

Energimyndigheten har sedan starten av Vindpilotprojektet 2003 gett stöd till sex stora projekt. Den första femårsperioden omfattade 2003-2007. Nu har regeringen beslutat om en fortsättning av pilotprojektet under perioden 2008-2012.

Totalt delar staten ut 700 miljoner kronor. I dag finns 300 miljoner kvar att dela på.

Beviljade projekt i första omgången:

Lillgrund, Vattenfall, 213 Mkr

Utgrunden II, E.ON, 70 Mkr

Vindval, Naturvårdsverket, program som ska utveckla kunskaperna runt vindkraft, 35 Mkr

Kriegers Flak, Vattenfall, 9,45 Mkr

Uljabuouda, Skellefteå Kraft AB, 35 Mkr

Vindpark Vänern, 40 Mkr

Summa: 402 Mkr

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt