Vindkraft - var god dröj!

2008-10-10 12:55  

De långa väntetiderna för att få tillstånd att bygga vindkraftverk har skadat svensk vindkraft. "Vi har förlorat vårt försprång inom den havsbaserade vindkraften", säger Staffan Niklasson på Vindkompaniet i Mörbylånga.

Vindkompaniet ansökte 1999 om bygglov och miljötillstånd för 20 vindkraftverk på 2 MW vardera vid Klasården utanför Näs på Gotland.

Det var ett av Sveriges första vindkraftsprojekt till havs.

- Vi låg långt fram i utvecklingen och skulle testa massor med ny teknik för vindkraft till havs, säger Staffan Niklasson på Vindkompaniet i Mörbylånga.

Skadeståndskrav från sommargästerna
Förväntningarna var stora hos företag och lokala politiker. EU var beredd att stödja projektet med 40 miljoner kronor.

Men protesterna började genast. Fastighetsägarna och sommargästerna i trakten krävde ett skadestånd på 80 miljoner kronor för förstörd havsutsikt, lägre fastighetsvärden och sämre fiske.

När tillstånden drog ut på tiden drog EU tillbaka sitt stöd Därmed blev Klasården för dyrt att genomföra.

I dagär det ingen som vet hur det står till med Klasården på Gotland.

Vindkompaniet övergav projektet 2004. I dag är det förmodligen Vestas som formellt sett äger det.

- Så vitt jag vet ligger det fortfarande och väntar på ett slutgiltigt beslut, säger Staffan Niklasson.

Lillgrund tog tio år att få klart
Vattenfalls jättelika havsprojekt Lillgrund, med 48 stycken vindkraftverk, drabbades av liknande problem:

Planeringen började redan 1997. Vattenfall tog över projektet i november 2004, när alla tillstånd var på plats.

Men då var den typ av vindkraftverk som hade planerats nästan tio år tidigare redan föråldrade.

- Vi var tvungna att begära nya tillstånd för större och modernare vindkraftverk, som var av den storlek som leverantörsmarknaden kunde erbjuda, vilket ökade risken för förseningar, säger Anders Dahl, chef för Vattenfall Norden Vindkraft AB.

Över tio års väntetider
På land har det varit samma problem. Ny Tekniks enkät visar att hundratals tillståndsärenden ligger på hög hos myndigheterna.

- Väntetiderna är ett stort problem, säger Marcus Landelin, projektutvecklingschef på Eon Vind.

Siral System på Gotland väntade i 13 år på att få tillstånd för sin fem vindkraftverk vid Värsände söder om Klintehamn.

"Alla våra projekt överklagas"
I Odarslöv utanför Lund tog det Universal Wind 11 år från den första ansökan om tillstånd till färdiga vindkraftverk.

- Det har blivit tuffare och tuffare att få klartecken till vindkraftverk. Alla våra projekt överklagas. Det går inte att sätta upp något verk i dag utan att det överklagas, säger Ola Gejervall, vd och ägare till Univerasal Wind.

Ola Gejervall säger också att problemet förvärras av att väntetiden på nya vindkraftverk i dag är 3-4 år.

- Vi kan inte beställa något från leverantörerna förrän vi har fått alla tillstånd klara och då har tiden runnit i väg ännu längre, säger Ola Gejervall.

Snabbare beslut i sikte

I måndags lämnade den statliga miljöprocessutredningen fram ett förslag till ny lag om prövning av tillstånd för nya vindkraftverk. Det ska räcka med att länsstyrelserna och miljödomstolarna fattar beslut.

- Nu är det två parallella tillståndsprocesser som till viss del behandlar samma saker. Det är onödigt. Det ska inte behöva ta mer än två-tre år att få ett tillstånd. Och då är rättssäkerheten ändå fullt tryggad, säger Anders Dahl, chef Sveriges största vindkraftsbolag Vattenfall Norden Vindkraft.

Han säger att branschen inte är ute efter att hitta genvägar eller tumma på den demokratiska prövningsprocessen, men att man mycket väl kan förenkla hanteringen.

Miljöprocessutredningen föreslår den här ordningen:

1. Låt alla ärenden prövas i miljöbalken av länsstyrelsen och släpp kravet på prövning i plan- och bygglagen.

2. Om länsstyrelsen ger tillstånd behöver man inte söka bygglov hos kommunen.

3. Alla överklaganden går till miljödomstolen och därefter till miljööverdomstolen för fortsatt prövning.

4. Därmed slipper man en parallell överklagandeprocess av bygglov genom alla förvaltningsdomstolar – länsrätter, kammarrätten och regeringsrätten.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt