Vattenfall väntar med generation 4

2012-08-16 07:10  
Ett kärnkraftverk av typen generation 3+ byggs just nu i finska Olkiluoto. Foto: Scanpix

Vattenfalls nya kärnkraftverk i Sverige blir troligtvis av samma typ som de som i dag byggs i Finland och Frankrike, generation 3+. – Generation 4 ligger för långt fram i tiden enligt vår bedömning. Om det inte sker ett teknikgenombrott de närmaste åren, säger Mats Ladeborn, ansvarig för Vattenfalls kärnkraftsutveckling.

Vattenfall söker tillstånd för att bygga en eller två reaktorer som ersättare för dagens kärnkraft 2025. Vilken teknik företaget slutligen väljer och hur ett nytt svenskt kärnkraftverk ska utformas kommer att styras av krav från myndigheterna, men också av Vattenfalls egna krav. Fast de besked som företaget behöver görs klara först när myndigheten fått in en ansökan.

– Därför söker vi nu, fast vi inte vet om det är tekniskt eller ekonomiskt vettigt att ersätta den gamla kärnkraften med ny om 15–20 år, säger Mats Ladeborn.

Vattenfall räknar med att hela tillståndsprocessen kan ta upp till tio år. Regeringen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och miljödomstolen och den berörda kommunen ska pröva ansökan. Flera av de viktigaste villkoren för ett tillstånd finns inte fastslagna i förväg, utan bestäms under hand. Bland annat är det första steget i Strålsäkerhetsmyndighetens arbete att besluta om konstruktionsföreskrifter. Bara det arbetet beräknas ta tre år. Myndigheten nyrekryterar 50 personer för att klara av handläggningen av ansökan.

– Under tiden följer vi också det som händer på marknaden i Europa och världen. Och vi ska göra ett analysarbete hur väl det stämmer med en svensk kravbild, säger Mats Ladeborn.

Just nu byggs ett 70-tal nya reaktorer, företrädesvis i Asien. Två reaktorer i generation 3+ byggs i Europa, i Frankrike och den minst fem år försenade Olkiluoto 3 i Finland.

– Vi kommer att titta på generation 3+, det är det vi tror på nu. Vi ska ta hänsyn till de problem av olika slag som varit i Finland. Grundproblemet där är väl att man inte byggt en reaktor i Europa på länge. De projekt som pågår i Asien sägs i stort följa både sin tidsplan och budget, framför allt i Kina och Korea. Det ingår naturligtvis i vårt analysarbete att granska detta. Hur gör de? Slarvar de med något?

Mats Ladeborn nämner även ett projekt i England, där förberedelser pågår för eventuell nybyggnation av upp till åtta reaktorer.

Vattenfall understryker ändå i sin ansökan att den i första hand är gjord för att klargöra förutsättningarna och att det kommer att ta flera år innan man vet tillräckligt för att fatta beslut om man verkligen vill bygga ny kärnkraft.

– Arbetet med ansökan och analys är inte bortkastat även om det i slutändan inte blir något. Det ingår i vårt uppdrag att hålla oss uppdaterade, säger Mats Ladeborn.

Vattenfalls kostnader för ansökan är 100 miljoner kronor i avgift till Strålsäkerhetsmyndigheten under tre år. Får man tillstånd från regeringen kostar det ytterligare 100 miljoner per år i avgifter fram till provstart av det nya kärnkraftverket.

Genombrottet kan komma först 2020

Generation 1 är testanläggningar från 1950- och 60-talen.

Generation 2 är kommersiella, fullskaliga kärnkraftverk med olika typer av säkerhetssystem. Samtliga svenska kärnkraftverk är generation 2 och anses med haverifilter och kylsystem för att klara härdsmältor ha en bra säkerhet.

Generation 3 har säkerhetssystem med inbyggd redundans.

Generation 3+ har passiva säkerhetssystem som fungerar utan el. Det är de modernaste reaktorerna i dag och det är denna typ som byggs i Olkiluoto i Finland. Reaktorn ska klara att ett trafikflygplan kraschar in i anläggningen. 3+ är också effektivare än äldre reaktorer på att producera energi.

Generation 4 utnyttjar bränslet upp till 100 gånger effektivare än dagens reaktorer, vilket innebär minimering av avfallet och dess lagringstid. Än så länge på ritbordet, men kan få sitt genombrott kring år 2020.

Eddie Pröckl

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt