Uträknade kandidaten som ändå kan få Nobelpriset

2013-10-07 08:05  

Snart avslöjas vilka som får årets Nobelpris. Männen som klurade ut att Higgs-partikeln borde finnas är heta kandidater. Men ingen räknar med Cern. Alla tror att en organisation inte kan få priset. <br/>– Rent formellt är det visst möjligt, säger nobelprisexperten Anders Bárány.

Surret kring tänkbara nobelpriskandidater är inte lika högt som det brukar vara så här dags på året. Det gäller inte minst fysikpriset. Här dominerar uppfattningen att priset kommer att gå till de teoretiker som förutsade existensen av en helt ny partikel, den så kallade Higgs-bosonen.

Spåren efter vad som kunde vara den eftersökta partikeln hittades vid partikelfysiklaboratoriet Cern i slutet av år 2011. Ett halvår senare var fysikerna säkra. Sommaren 2012 kablades nyheten ut över hela världen. Efter mer än 40 års sökande finns nu alla pusselbitar till standardmodellen som beskriver naturens byggstenar och alla naturlagar, utom gravitationen.

På plats vid Cern fanns britten Peter Higgs och belgaren Francois Englert. De hade aldrig träffats förut, trots att bägge för 49 år sedan fått vetenskapliga artiklar publicerade som förutsade partikelns existens.

Men priset kan delas mellan tre. I så fall, blir det ytterligare någon av de teoretiker som räknat på hur elementarpartiklar får sin massa? Eller blir det någon som lett experimenten? Alla spekulationer utgår från att den möda tusentals forskare vid Cern lagt ner på att hitta Higgs-partikeln inte kan resultera i ett Nobelpris. Uppfattningen att inget av de naturvetenskapliga priserna får gå till en organisation är vida spridd.

Nobelprisexperten Anders Bárány är tydlig med att det är en missuppfattning.

– Enligt stadgarna bestämmer prisutdelarna själva om de vill dela ut priset till en organisation eller inte. Det är bara medicinarna som har fattat ett beslut om att inte göra det, säger, Anders Bárány.

Betyder det att Nobelpriset i fysik och kemi kan gå till en organisation?

– Ja, rent tekniskt är det så. Men då måste en majoritet av de cirka 400 personer som är med och fattar beslut tycka så.

Anders Bárány var sekreterare i Nobelkommittén för fysik under 15 år. Nu sitter han med bland de 40 professorer som precis har enats om vilka personer som föreslås få årets fysikpris (se grafik). Han tiger som muren.

Vad säger du om spekulationerna om ett Nobelpris för Higgs-partikeln i år?

– Klart att Higgs-bosonen är en jättestor sak. Men historiskt sett är det ytterst ovanligt att en upptäckt belönas så snabbt. Det brukar ta åratal att reda ut vem som ska ha priset.

Men det finns undantag. Dit hör Nobelpriset i fysik år 1987. Då prisades schweizaren Alexander Müller och tysken Georg Bednorz för upptäckten att keramiska material kan bli supraledande om de kyls med flytande kväve (-196 C). Tidigare hade supraledning krävt kylning med flytande helium (-269 C) som är dyrt och knepigt att hantera. Fenomenet kallas högtemperatursupraledare.

Sett i backspegeln funderar Anders Bárány på om det kanske var i tidigaste laget.

– Forskningsområdet har inte lyft som man hoppades och trodde.

Delas ut på Nobels dödsdag

  • De tre naturvetenskapliga Nobelprisen tillkännages vecka 41. Medicinpriset offentliggörs den 7 oktober, fysikpriset den 8 samt kemipriset den 9 oktober.
  • Nobelpriset grundar sig på den svenska ­kemisten och industrialisten Alfred ­Nobels testamente från år 1895.
  • Prisutdelningen och nobelfesten går av ­stapeln den 10 dec­ember, årsdagen då ­Alfred Nobel dog.
  • Summan för varje pris är 8 miljoner kronor. Priset har delats ut sedan år 1901.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt