Tvärnit för etanolplanerna

2007-09-04 23:00  

Skyhöga spannmålspriser och osäkerhet om skattesubventioner och skyddstullar gör kalkylerna för svenska spannmålsfabriker darriga. Av de tretton nya planerade fabrikerna kanske bara ett par blir verklighet.


Tre av tretton planerade etanolfabrikerna i Sverige har lagts i malmåse. För de övriga finns det stora frågetecken.

- Det är fullständigt uteslutet att producera etanol på vete i Sverige med dagens höga spannmålspriser och låga världsmarknads-priserna på etanol och socker.

- Skulle dessutom skyddstullarna på importerad etanol tas bort blir kalkylen för svensk etanol ännu sämre, säger Fred Holmberg, en av Sveriges största etanolimportörer.

Fred Holmberg backade ur när sockerpriserna föll och vetepriserna steg.

Fred Holmberg lade för bara en månad sedan sitt stora etanolprojekt på södra ostkusten på is. Tillsammans med brittiska investerare skulle han ha byggt en etanolfabrik i anslutning till massabolaget Södra Cell i Mönsterås.

Etanolfabriken skulle producera 190.000 kubikmeter etanol på vete och dranken skulle säljas som bränsle till massabruket Södra Cell i Mönsterås.

Besviken på politikerna
- Vi känner inte att det finns något stöd från våra politiker kring en svensk produktion av bioetanol - snarare tvärtom. Vår regering har drivit frågan kring tullskyddet av etanol mycket långt. Skulle denna tullsats reduceras innebär det definitivt slutet för all europeisk produktion av bioetanol, säger Fred Holmberg.

Svagt intresse för cleantech

Lars Barvaeus på Swedegrain får inget kapital till Enköpings-projektet. Också projektbolaget Swedegrains planerade etanolfabrik i Enköping tillsammans med Enköpings kommunala energibolag hamnar troligen i malpåse.

- Det finns inte investeringskapital i Sverige. Det är bara bönderna som har pengar. Lantmännen bygger för fullt i Norrköping. Vi andra får springa runt som skållade råttor och jaga pengar, säger Lars Barvaeus, vd för Swedegrain.

Swedegrain har sedan 2003 ett miljötillstånd för en spannmålsbaserad etanolfabrik i Enköping, men har ännu inte löst finansieringsfrågan.

- Intresset för cleantech är obefintligt i Sverige. Och politikerna har inte krattat i manegen som man gjort i USA, säger Lars Barvaeus.

Väntar på cellulosatekniken
Ett tredje projekt som läggs på is är Sala-Heby Energis bioenergikombinat som skulle producera 44.000 kubikmeter spannmålsetanol. Nu har man i princip bestämt sig för att vänta in cellulosatekniken.

- De höga spannmålspriserna gör det osäkert om vi går igång som planerat med spannmålsetanol. Spannmålspriserna gör kalkylerna väldigt skakiga. Skulle dessutom skyddstullen försvinna snabbt blir det väldigt svårt, säger Hans Nilsson, produktutvecklare på Sala-Heby Energi.

Men siktet har hela tiden varit att bygga en "flexifuelanläggning" förberedd för cellulosa.

- Vi tror att de höga spannmålspriserna snabbar upp utvecklingen mot cellulosaetanol, säger Hans Nilsson.

Bara två fabriker igång
Det finns i dag bara två etanolfabriker i Sverige - Agroetanol i Norrköping som tillverkar etanol av svenskt vete samt Sekab i Örnsköldsvik som producerar etanol från restprodukterna i Domsjös sulfitfabrik. Sekab har också en pilotanläggning för etanol ur flis och sågspån.

Det skyhöga spannmålspriset, som är en effekt av ökad asiatisk efterfrågan på vete, torka i Australien och Ukraina, bortregnade skördar i Nordamerika och extremt låga spannmålslager i Europa, lägger lök på laxen för etanolinvesterarna.

Kenneth Werling är vd på Sveriges största etanoltillverkare, Agroetanol i Norrköping.

- Hittills har det gått rätt hyfsat men nu ser framtiden något mer bister ut, sade Kenneth Werling, vd på Agroetanol i Norrköping i en intervju med nyhetsprogrammet Aktuellt för tio dagar sedan.

Bygger ut Norrköpingsfabriken
Den nya fabrik som Agroetanol håller på att bygga i anslutning till den befintliga fabriken i Norrköping kan vara en felinvestering. Det är en investering på en miljard kronor som ökar produktionskapaciteten från 57 miljoner liter per år till 117 miljoner liter.

- Jag hade väl inte rekommenderat ett sådant beslut med facit i hand, säger Kenneth Werling.

Om dessutom tullsatserna ändras blir kalkylen omöjlig.

- Det blir mycket kännbara konsekvenser om skyddstullen skulle tas bort. Om jag var ägare till etanolfabriken skulle jag i så fall lagt ned verksamheten, säger Kenneth Werling.

Saab stöttar Åmålprojektet

Roger Fredriksson i Åmål är optimist. Men i Dalsland är det andra tongångar. Där planerar kommunerna en etanolfabrik i samarbete med bilföretagen Saab och GM, som vill ha en forskningsanläggning i anslutning till fabriken.

Saab och GM är mer samarbetspartners än finansiärer. Men vilka de potentiella investerarna är vill inte projektledaren Roger Fredriksson avslöja i dag.

- Men det är riktigt stora aktörer, säger han.

I slutet av oktober ska investerarna få ett fullständigt prospekt att ta ställning till.

Blir det klartecken i oktober?
- Om vi får klartecken då kan vi sätta spaden i marken i början av nästa år och då blir vi först av alla de nya, planerade etanolfabrikerna, säger Roger Fredriksson, som är energirådgivare på Åmåls kommun.

Han är optimistisk, men ändå fullt medveten om att investerarna håller hårt i plånboken.

- Vad som händer med skyddstullen är en stor osäkerhetsfaktor. Det gör investerarna stirriga, säger han.

Däremot är han säker på att de höga spannmålspriserna är ett övergående fenomen.

- Vi måste börja producera spannmålsetanol. Ska vi vänta på att tekniken för cellulosaetanol blir kommersiellt färdig så kommer vi aldrig igång, säger Roger Fredriksson.

Total investering 15 miljarder
Etanol Dalsland är ett av de tretton nya etanolprojekt och bioenergikombinat som planeras runt om i Sverige. Det handlar om investeringar på minst 15 miljarder kronor.

Ödet för tre av projekten avgörs nu i september och oktober när finansiärerna ska säga sitt - Karlskoga Biofuels, Energikombinatet i Härnösand och Etanol Dalsland i Åmål.

Flera av de övriga projekten siktar på att utvinna etanol ur cellulosa, vilket gör planeringshorisonten längre eftersom den tekniken inte är färdigutvecklad.

Efterfrågan på etanol ökar
Den kraftiga ökningen av etanolbilar, så kallade flexifuelbilar, har inneburit en kraftig ökning av försäljningen av E85-bränsle i Sverige.

- Vår prognos är att det kommer att säljas 70.000 kubikmeter E85 i Sverige i år. Det är ungefär dubbelt så mycket som förra året, säger Anders Fredriksson, vice vd på etanolimportören och etanolproducenten Sekab i Örnsköldsvik

Det är Sekab som drivit på utvecklingen av etanolbränsle i Sverige. Det finns nu 1.000 E85-mackar i Sverige av totalt 4.000 stationer.

Varning för etanolbrist
Göran Lindblå, styrelseordförande i bensinbolaget OKQ8 varnar för framtida etanolbrist.

- Just nu har vi ett gott försörjningsläge för Sveriges del men när de stora länderna i EU om några år ökar inblandningen av etanol i bensinen samtidigt som Kalifornien, och troligen andra delstater i USA, gör samma sak - då kan vi få problem, säger Göran Lindblå.

Brasseetanolen räcker inte till alla
Han menar att vi inte i längden kan förlita oss på den brasilianska sockerrörsetanolen utan att Europa i högre grad än nu måste bli självförsörjande på etanol.

Samma sak säger Lars Barvaeus på Swedegrain.

- Behovet av alternativa bränslen inom EU ökar till cirka 18 miljarder liter per år 2020. I dag är produktionkapaciteten inom EU bara 3 miljarder liter.

-EU kan inte räkna med att den latinarmerikanska sockerrörsbaserade etanolen ska kunna täcka vårt resterande behov när samtidigt USA:s behov inom en tioårsperiod beräknas vara 130 miljarder liter per år, säger Lars Barvaeus till Ny Teknik.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt