Tre sätt att rädda Östersjön

2010-06-15 23:00  

Stora syrepumpar ska rädda Östersjön från algblomning. Tre projekt satsar på varsin pumpteknik med olika drivning. Två av dem har redan startat tester.

<p>I Lännerstasundet utanför Stockholm togs en eldriven pump i drift i början av juni. Varje sekund pumpas 900 liter friskt ytvatten ner till den syrefattiga botten. </p> <p>- Resultaten är lovande. När vi startade var vattnet syrefritt under nio meters djup, vid den senaste mätningen nådde syret ner till arton meter, säger Christer Lännergren på Stockholm Vatten.</p> <p>Målet är att syret ska hindra näringsämnet fosfor att släppa från bottensedimenten. Utan fosfor kan inte cyanobakterierna blomma och förvandla havet till en sörja. </p> <p>Mätningarna visar att fosforhalterna har minskat kraftigt nära botten. Men samtidigt har temperaturen och salthalten ökat i djupet, vilket syrepumparnas kritiker varnat för.</p> <p>- Nu kommer vi sannolikt att stänga av pumpen en period och se hur syre, fosfor och temperatur påverkas, säger Christer Lännergren. </p> <p>Ytterligare två grupper utvecklar nya metoder för att pumpa ner syre i döda bottnar. IVL Svenska Miljöinstitutet leder ett projekt med en vågdriven pump. </p> <p>- Vår lösning har inga rörliga delar och kräver inget underhåll, säger Christian Baresel på IVL.</p> <p>En pilotanläggning byggs under sommaren och tas i drift i höst utanför Simrishamn. Gruppen sjösätter även en eldriven pump i Kanholmsfjärden utanför Stockholm för att mäta effekterna av syresättningen. </p> <p>Anders Stigebrandt vid Göteborgs universitet satsar på pumpar som drivs med vindkraft. Nu i veckan pumpar projektets pilotanläggning igång i Byfjorden utanför Uddevalla. Pumpen drivs av el, projektets budget inte räckte till en vinddriven pump.</p> <p>- Men i Östersjön vill vi ha vinddriven teknik. Det tror vi blir billigast och bäst för sjöfarten, säger Anders Stigebrandt. </p> <p>Han bedömer att det krävs 100 pumpar som vardera pumpar ner 100 kubikmeter vatten per sekund för att bota hela Östersjön. Kostnaden uppskattar han till fyra miljarder kronor.</p> <p>- Vi härmar naturen. I början av 1990-talet sjönk fosforhalterna efter några blåsiga och blöta vintrar som gav stor vertikal cirkulation. Då minskade också alglomningen, säger han.</p>

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt