Tomas Kåberger: Sveriges fel att Kina kom tvåa

2009-02-06 14:19  

Kina hade ambtionen att bygga mest vindkraft i världen under 2008. Men den nu publicerade statistiken visar att Kina bara kom tvåa efter USA. "Sveriges fel", säger kineserna.

Det är generaldirektörn för den svenska energimyndigheten, Tomas Kåberger, som berättar den självupplevda anekdoten.

Han var i Kina i höstas och träffade kinesiska kollegor i Peking. De berättade stolt att Kina installerat mest vindkraft i världens under 2008.

Men allt tyder väl på att USA kommer att installera mer i år, svarade Tomas Kåberger.

Då blev det tyst en stund. Och så spände en av tjänstemännen blicken i Tomas Kåberger och sade:

- I så fall är det Sveriges fel. SKF har inte kunnat leverera så mycket kullager som vi har behövt.

Tomas Kåberger berättade anekdoten vid ett elkraftsseminarium på Ingenjörsvetenskapsakademien IVA tidigare i veckan.

Kina dubblerade förra året
Kina förra året dubblerade storleken på sin vindkraft genom att installera ytterligare 6 300 MW.

Totalt har Kina nu över 12 000 MW vindkraft, enligt färsk statistik frånGlobal Wind Energy Council Gwec.

Trots den kraftiga ökningen fick Kina ändå se sig slaget av USA, som lade till nästan 8 500 MW till totalt drygt 25 000 MW.

Tyskland och Spanien är fortfarande större än Kina, men om den nuvarande utvecklingen fortsätter är kampen om etta på världslistan en affär mellan kineser och amerikaner.

Läs Gwec:s kommentar här.

Kina behöver SKF:s kullager
Det är här som lilla Sverige, med totalt 1 000 MW installerad vindkraft, kommer in i bilden.

- Om kineserna ska hinna i kapp USA behöver de våra kullager, säger Tomas Kåberger.

Men SKF hinner inte producera lager för huvudaxeln i vindturbinen, lager för växellådan och lager för generatorerna i den takt som utbyggnaden nu sker.

- Bristen på kullager är ett av de största hindren för utbyggnaden av vindkraften, säger Liming Qiao på den internationella branschorganisationen Global Wind Energy Council (GWEC).

- Det gäller särskilt SKF:s kullager, som anses vara de bästa och därför är mest efterfrågade.

SKF och Schaeffler hinner inte med
Detta bekräftas av den danska konsultfirman BTM, som skriver i en rapport att hela vindkraftsbranschen bromsas av att SKF och huvudkonkurrenten Schaeffler inte hinner med att leverera i takt med efterfrågan.

Flaskhalsarna är lager som tillåter vingarna att vrida sig, men också lager till huvudaxlar och växellådor.

Tomas Kåberger ställer hoppet till SKF
Kanske hinner det svenska verkstadsföretaget i kapp i år, när den finansiella krisen bromsat upp den snabba expansionen?

Det hoppas i alla fall Tomas Kåberger på

- Annars vet jag inte vilket välkomnade jag får i Kina nästa gång, säger han med ett skratt.

SKF en av de största

SKF är en av de största underleverantörerna i världen till vindkraftsindustrin.

SKF levererar stora lager för huvudaxeln i vindturbinen, medelstora lager för växellådan och mindre lager för generatorn.

Dessutom säljer företaget smörjsystem, lagertätning och numera även service och underhåll.

Än så länge står vindkraft för tre procent av SKF:s försäljning (knappt två miljarder kronor). Men energi, i synnerhet vind, är SKF:s snabbast växande kundsegment.

Källa: SKF

70 turbintillverkare i Kina

Kinas vindkraftsindustri växer med rekordfart.

Från att ha varit några få fabriker som gjort legoarbeten till utländska tillverkare har Kinas vindkraftsindustri växt i rekordfart de senaste två åren.

Enbart när det gäller turbiner finns det i dag ett 70-tal tillverkare. Kinesiska företag tillverkar flesta komponenter som ingår vindkraftverk, inklusive kullager.

I år räknar flera kinesiska företag med att börjar exportera komponenter till Storbritannien och Japan. I framtiden talas det om satsningar på bland annat den amerikanska marknaden.

Källa: Global Wind Energy Council (GWEC) och Chinese Renewable Energy Industry Association (CREIA)

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt