Tomas Kåberger: - Nu växer de nya svenska teknikbolagen

2009-03-11 07:30  

I dag öppnar energigeneralen Tomas Kåberger Energitinget 2009. Intresset för ny svensk energiteknik är större än någonsin och Tomas Kåberger känner inte av någon lågkonjunktur.

- Det går fort nu för både våg-, vind- och solteknik. Marknaden för ny energiteknik har växt på ett sätt som vi knappast kunde ana för bara några år sedan, säger Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten sedan ett år tillbaka.

Ny Teknik fick en intervju med honom på tåget från Energimyndighetens högkvarter i Eskilstuna till Stockholm Central där han hade sex minuter på sig att hoppa på Arlanda Express för vidare befordran till ett energimöte med EU-kolleger i Portugal.

- Där ska vi bland annat diskutera hur man ska hålla reda på hur mycket förnybar el som används av elbilar i framtiden. Vi måste ju veta om vi når EU:s klimatmål, säger Tomas Kåberger.

Största Energitingen startar i dag
Årets energiting är det största i dess elvaåriga historia. 76 sessioner inom sju olika områden med i genomsnitt sju föredragshållare per session. Det blir mer än 500 programpunkter som de drygt 2000 deltagare ska navigera sig igenom.

De programpunkter som dragit till sig största intresse är vad händer med transporterna när oljan sinar och hur framtidens energisystem ser ut.

Vad är din bild av framtidens energisystem?

- Det blir snabbt mer förnybar energi. Redan förra året byggdes vindkraften ut mest i Europa. Och kostnaden för solenergi sjunker.

- Visionen om effektiv användning av förnybar energi blir allt mer realistisk och allt mer populär – också bland makthavare i Kina och USA.

Men förnybar energi är fortfarande dyr?

- Jo men priserna sjunker. Ta till exempel solenergiprojekten i Spanien som slagit alla rekord. Varför? Jo för att tekniken blev billigare än man väntat sig.

- Den spanska regeringen satte helt enkelt ett för högt garanterat pris på solenergi och det blev ett investeringskalas som man inte kunde fortsätta att subventionera.

Blir det mera kärnkraft i Sverige och Europa?

- Om man tar intryck från det mest näraliggande exemplet, med den nya reaktorn i Finland, så ser det väl inte särskilt ljust ut. Det tar lång tid att bygga och det kostar mycket mer än man trodde från början.

- Det måste finnas någon som säger att man är beredd att betala. Och frågan är om det finns någon. I USA är tveksamheten stor av just av detta skäl.

- Under förra året färdigställdes inte en enda ny kärnkraftsreaktor någonstans i världen. Det har inte hänt sedan 1955.

- Några av de nya beställningar som gjorts måste lyckas bra ekonomiskt om inte kärnkraften ska avslutas av ekonomiska skäl.

Men ny kärnkraft är väl fortfarande billigare än ny vindkraft?

- Det kan man tro. Men lägger man ihop beloppen i det finska avtalet, vad leverantören har avsatt för förluster och vad kunden och leverantören kräver av varandra så blir mer per årlig kilowattimme än vad det kostar att bygga vindkraftverk i Sverige.

- Vindkraft och solkraft har fördelen av att verken är små och att de går fort att bygga. Misstag blir billiga, man lär sig snabbt och kan utveckla tekniken. Solceller och vindkraftverk är också mindre komplicerade i drift än värmeverk.

- Och man får inte glömma energieffektiviseringen, som är väl så konkurrenskraftig.

- Vårt projekt för den elintensiva industrin, PFE, visar att företagen tillsammans minskat elkonsumtionen med 1 TWh per år med en investering på 1 miljard kronor. Det är en femtedel av vad det kostar att få el genom att bygga kärnkraft eller vindkraft.

Är det rätt att bygga ut elproduktionen ännu mer i Sverige när vi i dag har balans och när i stort sett all vår el är ren?

- Om vi med lönsamhet kan producera mer än vad vi själva behöver, utan fossila bränslen, så kan vi exportera, få exportinkomster och ge möjlighet att minska koldioxidutsläppen i grannländerna.

- En god strategi från regeringens sida är att vi ska utnyttja de naturresurser vi har. Vi har bra vindförhållanden, vi kan bygga vindkraft och vi kan sälja den förnybara elen till länder som har sämre förutsättningar.

Vi har ingen vindkraftsindustri i Sverige och energiteknikbolagen är överlag ganska små. Har svensk industri missat tåget?

- Vi har visserligen ingen stor komplett leverantör av vindkraftverk, men vi har flera stora komponenttillverkare.

- SKF är ett världsföretag i vindkraftsbranschen, liksom ABB med sina generatorer och elnätsanslutningar. Vi har torntillverkningen i Kockums gamla ubåtsvarv i Malmö och gjuterier som redan tjänar på den snabba utvecklingen.

- Vi har också den nya tekniken med vertikala vindkraftverk på väg mot kommersialisering, vi har vågkraftsteknik som kommit mycket långt och vi har avancerad solcellsforskning.

Tror du att en svensk vindkraftsindustri skulle kunna ersätta bilindustrin?

- Nej inte helt. Men det finns kompetens kring bilindustrin och varvsindustrin som tillsammans kan vara bas för en konkurrenskraftig vindkraftsindustri.

- Komplettera det med flygindustriell kompetens, IT och den elkraftskompetens som vi har i Sverige så finns det mesta av det som behövs här i landet.

- Med bara några tiondelar av den nordeuropeiska marknaden skulle det kunna ge tiotusentals lönsamma jobb om några år. Det kan vara viktigt även även om det inte ersätter allt som kan falla med bilindustrin.

Energimyndigheten har fått ett tydligare uppdrag att stötta kommersialiseringen av ny teknik. Kan verkligen en statlig myndighet välja ut vilka företag som kommer att lyckas?

- Vi styr inte. Vi stöttar många och några lyckas. Ta till exempel när Energimyndigheten 1998 stödde ett demonstrationsprojekt på Gotland med högspänd likström för att ta hand om elen från den gotländska vindkraften.

- Det blev ABB:s nya storsäljare hvdc light. Energimyndigheten gick in med 45 miljoner kronor då. Förra året sålde ABB produkter med denna teknik för fyra miljarder kronor.

- Värmepumpsutvecklingen har också blivit exceptionellt god i Sverige tack vare systematiskt stöd till forskning, utveckling och marknadsintroduktion.

- En utvärdering för ett par år sedan visade att värdet av de då installerade pumparnas gratisvärme betala hela den statliga satsningen på mindre än en vecka.

Vi har kanske 200 små energi- och miljöteknikföretag i Sverige som alla behöver pengar. Är det rimligt att tro att de ska bli nya ABB eller SKF?

- Nej, tyvärr inte. Många kommer att duka under på vägen. Men några kommer att lyckas så bra att det betalar satsningarna på alla.

- Men många företag har det svårt just nu. Det är svårt att hitta intresserade investerare till nya företag eftersom de som investerat tidigare har fullt upp med att hålla sina gamla investeringar vid liv i lågkonjunkturen.

- Och det är extra svårt just nu när de som investerar i ny teknik måste tänka på att hålla sina gamla investeringar vid liv. Det blir inget över till nya satsningar.

Du har varit generaldirektör i ganska exakt ett år nu. Vad har du gjort?

- Jag har inte organiserat om, inte bytt logotype och försökt att inte förstöra det som fungerar. Jag beundrar de stordåd som min företrädares och alla duktiga medarbetare har gjort, säger Tomas Kåberger.

Tomas Kåberger

Generaldirektör för Energimyndigheten sedan mars 2008.

Född 1961 i Göteborg. Uppväxt i Västerås.

Civilingenjör på Chalmers i teknisk fysik 1983. Teknologie doktor på Chalmers 1999 med avhandlingen ”Aspects of Energy Resources Management”.

Tomas Kåberger har alltid haft ett starkt miljöengagemang. Under doktorandstudierna engagerade han sig i motståndet mot det planerade motorvägsbygget genom känslig natur mellan Göteborg och Uddevalla.

Trädkramandet i Uddevalla gav ett långsiktigt resultat på hela Sveriges vägnät – mitträcken på mindre vägar för att minska risken för frontalkrockar.

Energitinget 11-12 mars 2009

Sveriges Energiting är årets stora energihändelse som lockat över 2 000 deltagare till Stockholmsmässans lokaler i Älvsjö.

2009 års Energiting har sju "arenor".

1. Framtidens energisystem

2. Energi som motor i samhället

3. Industrin. Problem och möjligheter

4. Energi och klimat på den globala spelplanen

5. Makt och ansvar i energisamhället – konsumenter, producenter och politiker

6. Energieffektivisering – en oundgänglig del i ett hållbart samhälle

7. Transporter när oljan sinar

Energymyndigheten

Energimyndigheten ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor.

Energimyndigheten ska vidare inom sitt verksamhetsområde verka för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning, båda med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat.

Energimyndigheten ska bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem. Stränga krav ska ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid omvandling och utveckling av all energiteknik.

Här är Energimyndighetens resurser för 2009-2011

Energiforskning: 3 868 miljoner kronor

Internationella klimatinvesteringar: 769 miljoner kronor

Kommunal energi- och klimatrådgivning: 414 miljoner kronor

Teknikupphandling, stöd till uthållig energianvändning, testlab: 310 miljoner kronor

Vindkraftsstöd: 210 miljoner kronor

Miljövänlig fordonsforskning: 105 miljoner kronor

Nationellt nätverk för vindbruk: 60 miljoner kronor

Energimyndigheten stöttar 21 unga energi- och miljöteknikföretag med villkorslån

Alent Drying (virkestorkning)

Absolicon (solaggregat som ger både el och värme)

Artic Nova (effektivare torvbruk)

Chromogenics (smarta fönster)

Control Drive (varvtalsreglerad pump)

Compower (mikroturbin som ger el från värmepanna)

Ecogrund (husgrund)

El-forest (skogsmaskin med elhybriddrift)

ETC Battery and Fuel Cells (laddningsbara litium-jon-batterier)

Fibre Tornado (slamavvattning)

Flexiwaggon (lastbilstransport på järnväg)

Gett Fuel Cells International (bränslecellsteknik)

Kyab (energimätare för fastigheter)

Mantex (beröringsfri fukthaltsmätning)

Midsummer (tunnfilmssolceller)

Optimal Lighting Partner (fiberoptiskt belysningssystem)

Pro Forestry (biobränsle)

Sensic (kiselkarbidbaserade gassensorer)

Storm LED (lysdioder)

Transic (transistorer av kiselkarbid)

X-design (energieffektiva tryckluftsventiler)

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt