Tjäna tusenlappar - på rätt nätbolag

2009-03-03 23:00  

Se till att du bor på rätt ställe om du vill sälja din egenproducerade el. Årsavgiften hos det dyraste nätbolaget är 2 000 kronor högre än hos det billigaste, visar Ny Tekniks genomgång.

Merparten av de svenskar som vill sälja el från sina egna vind-, vattenkraftverk eller solcellsanläggningar måste i dag betala mellan 2 800 och 3 780 kronor per år exklusive moms för att mata in sin el i de stora nätbolagens nät. Det visar Ny Tekniks rundringning till de fem största nätbolagen.

Göteborg Energi ligger högst med en årsavgift på 3 780 kronor, tätt följt av Eons 3 700 kronor. Billigast är Mälarenergi, som tar 1 620 kronor.

Priset för inmatningsabonnemangen är så höga att försäljningen av småskalig vind- vatten- och solel nästan alltid blir en ren förlustaffär.

- Intäkterna från försäljningen räcker inte ens för att betala det fasta inmatningsabonnemanget. Själva investeringen och det löpande underhållet får man betala ur egen ficka, säger Bengt Stridh, civilingenjör på ABB och expert på solceller för hemmabruk.

De höga priserna beror enligt nätbolagen på kostnaderna för mätningen. Alla som säljer el till nätet får sin produktion mätt per timma, och eftersom det finns 8 760 timmar om året innebär det att insamlingen, administrationen och kontrollen av all mätdata blir dyrare.

I höst räknar regeringen med att ha ett nytt lagförslag klart som ska göra det billigare och enklare för små producenter. En av punkterna är att små elproducenter slipper timmätning, vilket kommer att göra inmatningsabonnemangen billigare.

De stora nätbolagen väntar nu på vad det nya lagförslaget kommer att innebära för deras inmatningsabonnemang. Under tiden ser de över sina priser.

- Skillnaden mellan Mälarenergis abonnemangspris och vårt är så stor att det är intressant för oss att titta på vad det beror på, säger Elin Berglund, produktutvecklare på Eon elnät.

Även Fortum anser att det finns skäl att se över tariffen på 2 860 kronor exklusive moms.

- Men det kan inte bli tal om några dramatiska sänkningar, säger Thomas Josefsson på Fortum.

"Nollprisavtal"
De stora nätjättarna snickrar nu på ett nytt avtal för vissa småproducenter av el.

- Vi inför nollprisavtal 1 maj, säger Elin Berglund, produktutvecklare på Eon.

Vattenfall har som enda nätjätte redan infört ett nollprisavtal.

Men både Eon, Fortum och Göteborgs Energi för nu diskussioner om att införa samma typ av avtal för de elproducenter som konsumerar merparten av sin el själva men får en liten del el över, som de vill sälja.

Är det små mängder el kan kostnaden för inmatningsabonnemanget bli så hög att det inte lönar sig.

Nollprisavtalet går ut på att anslutningen till nätet är gratis mot att producenten inte får betalt för överskottselen.

- Vi har märkt ett ökat intresse hos våra kunder och det här är ett praktiskt sätt att lösa frågan, säger Karl-Erik Olsson på Vattenfall.

Enligt Thomas Josefsson på Fortum överväger bolaget att gå på samma linje. Det är enbart att se till att det finns tekniska förutsättningar, anser han.

Elin Berglund på Eon Elnät snickrar just nu på en broschyr om det nya avtalet som bolaget kommer att införa i vår.

- Vi ser att det finns ett behov och för oss är det ett sätt att öka den klimatvänliga produktionen av el, säger hon.

Vattenfall har haft möjligheten att sluta nollprisavtal med sina småproducenter sedan 1 januari förra året.

Branschorganisationen för nätbolagen, Svensk Energi, har en positiv grundsyn på nollprisavtalet.

- Vattenfalls avtal ligger inom gråzonen och det är acceptera. Vi ska hitta så många förenklingar som möjligt och det kan vara ett hinder att man alltid måste mäta. Och det kostar mycket pengar. säger Anders Richert, chef för nätenheten på Svensk Energi.

Han uppger att det finns bolag som har en tyst överenskommelse med sina kunder om att det är tillåtet att mata ut den el de själva inte använder på nätet utan att få betalt. Men avtal har hittills enbart Vattenfall.

När det handlar om energiflöden finns det enligt Anders Richert inga problem att införa nollprisavtal. Däremot kan det uppstå andra problem.

- Vissa vindkraftskonstruktioner har orsakat störningar på nätet, så det gäller att vara uppmärksam så att det inte uppstår sådana problem. Därför har vi riktlinjer kring gränssnitten, säger Anders Richert.

Marie Feuk

Jonas Hållén

Mer om: Egen el Nätbolag

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt