Tack Sverige för Boston Power!

2009-08-31 07:28  

Den hyllade batteriforskaren Christina Lampe-Önnerud tackar Sverige för att det gått så bra för henne i USA med batteriuppfinningarna Sonata och Swing och med batteriföretaget Boston Power.

- Jag har det svenska forskarkynnet och den svenska uppfinnartraditionen att tacka för allt, säger hon i en personlig intervju med Ny Teknik.

Hon hyllar det svenska ingenjörstänkandet, som bygger på noggrannhet och ärlighet och resulterar i gedigna konstruktioner.

Förebilderna hämtar hon från sin far, ABB-ingenjören Wolfgang Lampe.

- Det ska hålla vad det lovar, säger hon.

Skrev ett eget batterirecept
Själv har hon skapat ett litium-jon-batteri med helt ny patenterad arkitektur – både kemiskt och mekaniskt – som håller laddningen flera gånger längre än andra litium-jon-batterier och som kan laddas på kortare tid.

Hon har fått bekräftelse från världens största datortillverkare HP som nu lanserar hennes Svanenmärkta batteri Sonata som HP Long Life Battery med tre års garanti.

Själv har hon en gedigen forskarutbildning i oorganisk kemi från Uppsala bakom sig, som bland annat resulterade i ett patent på ett katodmaterial av vanadinoxid till pluspolen på batterier.

Var med där det hände
Hennes historia är full av överraskande vändningar som lett fram till där hon är i dag: ”42 år med ett jättebra liv, fantastiska ungar, en härlig familj och ett eget företag”, som hon själv säger.

Hon valde kemi- och batteriforskning när intresset för batteriteknik fullkomligt exploderade. Litium-jon-tekniken uppfanns redan i slutet av 1970-talet men det första batteriet kom inte förrän 1991.

När hon fortfarande var doktorand i Uppsala fick hon med hjälp av sin professor chansen att jobba på det dansk-amerikanska batteriföretaget Danionics i Odense.

Danionics hade just då fått ett uppdrag från datortillverkaren Compaq att ta fram ett litet, tunt batteri till Compaq lilla handdator Ipaq.

- Jag kan inte säga att jag bidrog direkt till Ipaq-batteriet – men jag var där då det hände! Det var en fantastisk upplevelse att få arbeta med ett 20-tal danska och amerikanska batteriforskare i ett så intressant uppdrag, berättar hon entusiastiskt.

Fick forskartjänst på MIT
Kontakten med Danionics ledde i sin tur till att hon kunde sälja sitt patent på vanadinoxid-katoden och få ett startkapital för vidare äventyr.

Hon fick ett erbjudande från det Nobelpristäta Massachusetts Institute of Technology MIT utanför Boston och flyttade dit tillsammans med sin man Per Önnerud, också han batteriexpert, i mitten av 1990-talet.

- Forskarkulturen där är fantastiskt. Alla är genuint intresserade av andra åsikter och idéer. ”Hur hade du tänkt dig där?”, är en typiskt fråga, säger hon.

På MIT blev hon genast uppmärksammad som forskare och rankades som en av de främsta forskarna under 35 år.

Ville sätta egna avtryck
Hon lockades från MIT till batteriavdelningen på Bell Research, där litium-jon-batteriet hade uppfunnits redan i slutet av 1970-talet, för att sedan gå vidare till konsultföretaget Arthur D Little.

- Men för fem år sedan kände jag att jag vill göra något mer genuint än att som konsult fara omkring och lappa och laga, säger hon.

Hon sade upp sig på Arthur D Little i november 2004 och satte upp sitt eget testlabb hemma ”i garaget”.

Ett nytt batteri på rekordtid
Hon åkte till Kina, hyrde en minibuss och en chaufför och besökte alla de kontakter som hon arbetat upp under årens lopp.

- Jag fick testa mina idéer i deras batterifabriker, berättar hon för Ny Teknik.

Mindre än ett halvår senare kunde hon visa upp ett litium-jon-batteri som klarar tusen laddningar utan att tröttna och som inte innehåller kadmium eller pvc-plast.

Världens första Svanenmärkta batteri
- Jag har inte uppfunnit några nya material, bara skrivit ett nytt recept för de ingredienser som ingår i ett litium-jon-batteri – litium, kobolt, mangan och olika kolföreningar, säger hon.

Det är ett 30-tal förändringar i mixen som hon gjort, liksom en ny design för massproduktionen.

Hon har uteslutit både kadmium och pvc-plast för att miljöns skull och blivit certifierad av den nordiska miljöorganet Svanen.

Sammanlagt har hon 60 patent som skyddar hennes uppfinning.

Hon har döpt sina två batterier till Sonata och Swing, för att knyta an till sin musikbakgrund. Hennes karriärsval stod mellan musik och vetenskap. Hon valde vetenskap.

Slösar inte med pengarna
Knappt fem år efter att hon startade Boston Power har företaget 100 anställda i Boston, 50 i Kina och 300 arbetare på huvudfabriken i Taiwan.

Stora och små investerare har tillsammans satsat 125 miljoner dollar i företaget, bland annat Wallenbergstiftelsernas gemensamma investmentbolag FAM, Foundations Asset Management.

- Vi har varit väldigt försiktiga med pengar, säger Christina Lampe-Önnerud.

Läs här hur allting gått till från starten 2005 med datorbatteri till de första försöken 2009 med bilbatterier.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt