Sverige tar rodret i EU:s nya kärnavfallsprojekt

2009-11-12 15:12  

För några timmar sedan enades EU-länderna om att praktiskt hjälpa varandra med kärnavfallsfrågan. Ett nätverk, där Sverige håller i trådarna, har bildats med målet att ha ett konkret slutförvar i drift i Europa till 2025.

Nätverket har fått namnet "Technology Platform for Implementing Geological Disposal of Radioactive Waste".

Det presenterade i dag i Bryssel av Claes Thegerström, vd för de svenska kärnkraftsföretagens gemensamma bolag Svensk Kärnbränslehantering.

Det är också SKB som fått i uppdrag att bilda ett sekretariat.

- Det finns ett stort tryck utifrån att lära av Sverige, som tillsammans med Finland och Frankrike kommit längst när det gäller slutförvar av högaktivt, använt kärnbränsle, säger Monica Hammarström, stabschef på SKB:s teknikavdelning, till Ny Teknik från Bryssel på torsdagseftermiddagen.

Svenskt initiativ
Monica Hammarström är ansvarig för SKB:s internationella teknikkontakter och det är hon som varit med och tagit initiativet till det europeiska samarbetet.

I grundarkretsen finns också SKB:s finska motsvarighet Posiva, franska Andra och tyska BMWi.

Nu ska övriga länder ansluta sig till nätverket och ta del av de erfarenheter och forskningsrön som finns.

Man kommer också att bilda en styrgrupp - en executive committe - där ordförandeskapet växlar precis som inom EU.

500 meter ned i marken
Alla EU-länderna har det gemensamt att man kommer att ta hand om sitt eget kärnavfall och att man kommer att deponera det på ungefär samma djup i marken, cirka 500 meter ned.

- Men sedan är det är öppet vilken metod som varje land kommer att använda. Alla har olika geologiska förutsättningar, säger Monica Hammarström.

Urberg och lera
Många EU-länder har inte lagt ned särskilt mycket arbete på den här frågan ännu och bara Sverige, Finland och Frankrike har valt platsen för slutförvaringen.

Sverige och Finland har valt samma metod, den så kallade KBS-3-metoden.

Det använda kärnbränslet läggs i fem meter långa och 1 meter stora rör av gjutjärn och koppar, som förs ned 500 meter ned till förvaringstunnlarna i urberget där de bäddas in i ett skyddande lager bentonitlera.

Frankrike har valt plats med mycket lera vilket gör att man inte behöver koppar utan kan använda kapslar av stål.

Första anläggningen senast 2025
- Det är EU-kommissionen som nu vill att vi går från forskning till praktiskt genomförande för att få ett praktiskt exempel att hålla sig till. I dag bestämde vi att målet är att ha ett slutförvar i drift någonstans i Europa senast 2025, säger Monica Hammarström.

Det troliga är att det blir blir Sverige, Finland eller Frankrike som får den första europeiska anläggningen för slutförvaring.

- På SKB har vi sagt att vi kommer att vara klara för provdrift i Forsmark under 2023. Då ska vi kunna provköra med aktivt kärnbränsle på den plats som vi valt för slutförvaret, säger Monica Hammarström.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt