Svenska kärnkraftskrisen spiller över på Norge

2010-03-29 15:42  

De många driftstoppen på de svenska kärnkraftverken i vinter har fått förtroendet för de svenska kraftbolagen att sjunka till botten. Men även kraftbolagen i Norge har drabbats.

Det är den svenska kärnkraften som är orsaken till Norges kraftkris, skriver den norska ingenjörstidningen Teknisk Ukeblad på förstasidan i senaste numret.

I Sverige har hela kraftbranschen hamnat i en djup förtroendekris men även de norska kraftbolagen har fått sänkt förtroendebetyg i vinter när elpriserna skjutit i höjden, säger vd för branschorganisationen Energi Norge.

- Det som kunderna först och främst reagerar på är elpriserna och de har varit oacceptabelt höga i vinter – oavsett vad orsaken är. Vi vill inte skyffla över ansvaret på någon annan, säger Steinar Bysveen.

Ständiga besvikelser
Problemet i Norge har varit att de många misslyckade produktionsstarterna för de svenska kärnkraftverken ryckt sönder planeringen för de norska kraftbolagens produktion.

Gång på gång har de svenska kärnkraftverken meddelat att ”nu kan vi starta igen”.

Under vintern har Norsk Energi fått sammanlagt 50 besked om att olika reaktorer ska startas, varav 26 stycken från den helrenoverade tredje reaktorn i Oskarshamn, men strax därpå har det kommit motbud.

- När vi hela tiden får felaktiga besked om att det kommer mer kärnkraft från Sverige blir det svårt för de norska vattenkraftverken att planera sin produktion, säger Steinar Bysveen.

Brist på kompetens och erfarenhet
Han säger att alla i branschen blev överraskade av att den svenska kärnkraften skulle vara ur drift så länge samtidigt som det var underskott i de norska vattenmagasinen.

- Det hände saker som vi aldrig trodde skull hända, säger Steinar Bysveen.

När den svenska näringsministern Maud Olofsson kallade till sig de svenska energibolagen för en förklaring fick hon svaret att företagen hade brist på erfaret kärnkraftsfolk.

- Vi har tappat erfarenheter och kompetens för att genomföra så här omfattande arbeten samtidigt på flera reaktorer. Erfarenheten och kunskapen har inte räckt till för att bedöma tidsåtgången, sade Stefan Persson, vd för Forsmarks kärnkraftverk, till Dagens Nyheter den 4 mars.

46 dagar blev 106 - och det funkar ändå inte
När den andra reaktorn i Forsmark stoppades i mitten av september förra året räknade man med att revisionen skulle ta 46 dagar. Den tog 106 dagar men reaktorn kom i alla fall inte upp i full kapacitet.

F2 går just nu bara på en tiondels fart på grund av ett turbinfel som man har svårt att få rätsida på. Det var samma typ av fel som gjorde att O3 i Oskarshamn fick problem att komma upp i fart.

R2 tog ett år att renovera
Och i Ringhals stoppades den första reaktorn för precis ett år sedan för en revision som skulle ta två månader. Det tog nästan 12 månader.

- Vi hade otillräcklig kunskap till exempel om strömningsmotstånd i ventiler och den verkliga kapaciteten på de pumpar som vi har. Man har antagit saker som inte gällt, sade Ringhals vd Bertil Dihné till DN den 4 mars.

De felaktiga siffrorn tvingade teknikerna att backa, räkna om och börja på nytt. Det har skett gång på gång och förseningarna har lagrats på varandra.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt