Svensk miljardsatsning – här ska havsbaserade vindkraftsparkerna stå

2022-06-16 07:16  
Här är det tänkt att de kommande anslutningspunkterna till havs ska ligga. Foto: Anders Humlebo/TT

Uppemot 40 miljarder kronor. Så mycket beräknas anslutningskablarna till den havsbaserade vindkraften kosta. Nu har Svenska kraftnät bestämt var de sex anslutningspunkterna ska ligga längs med den svenska kusten.

Vindkraftverk till havs är det stora beräknade tillskottet av svensk el som ska fylla det allt större behovet av energi de närmaste 10–20 åren. Ansökningarna om att få vara med och bygga har formligen strömmat in de senaste åren. Och när det stått klart att staten ska bekosta kablarna från land till själva vindkraftparken till havs har intresset ökat ytterligare.

Nu har Svenska kraftnät, som ansvarar för el-motorvägarna, satt ner foten och pekat ut planerna på var de nya anslutningspunkterna till havs ska ligga. Det blir fyra längs syd- och västkust. Den första som myndigheten sätter i gång och projekterar är den utanför Göteborg.

Läs mer: Sex megaprojekt i havet: ”Vi bygger så stort som möjligt”

En ytterligare anslutning planeras norr om Gävlebukten och en längst upp i norr i Bottenviken.

Så väljs platserna

Så här förklarar Daniel Gustafsson på Svenska kraftnät valet av de sex platserna.

– Vi väger in dels intresset bland aktörer som har bra projekt i närområdet, och där förutsättningarna för att få tillstånd är relativt goda, dels ska det finnas ett värde att få in den här elproduktionen i området. Därför finns många av punkterna i södra Sverige, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för Kraftsystem.

I norra Norrland finns i dag ett stort överskott, men på sikt bedöms elbehovet öka kraftigt, parallellt med att de nya energikrävande industrisatsningarna växer fram – batterifabriken Northvolt och produktionen av grönt stål. Därav en anslutningsplats längst upp i norr.

Billigare totalt sett

Längs hela kuststräckan från södra Öland upp till Gävle finns ingen planerad anslutningspunkt i nuläget. En förklarande faktor till det är att försvaret bedöms ha många invändningar mot havsvindkraft i det området, enligt Daniel Gustafsson. Men de nu föreslagna punkterna/platserna är bara ett första steg, fler beräknas komma längre fram.

Läs mer: Energibolag vill odla koraller vid havsbaserade vindkraftverk

Kritikerna av subventionerna till havsbaserad vindkraft pekar på de höga kostnaderna, 30–42 miljarder beräknas kabeldragningen kosta, något som landar hos elkunderna.

Jo, så blir det, enligt Daniel Gustafsson. Men helheten blir en helt annan när massor av ny el kan produceras, enligt honom.

– Elpriset generellt sett kommer att sjunka kraftigt, framför allt i mellersta och södra Sverige. Så totalt sett blir det billigare, säger han.

Dessa får först

För det handlar inte om antingen kärnkraft eller vindkraft, som det ibland låter i debatten. Båda behövs när elförbrukningen väntas öka kraftigt kommande 10–20 åren, enligt Gustafsson.

Vilka kraftbolag som bygger havssnurror får då koppla på stamnätet? Svenska kraftnät har en plan att den som först får tillstånd hamnar först i kön, inte den som ansökt först som har varit det traditionella sättet.

– Det kommer att bli en jakt på tillstånd, säger Daniel Gustafsson.

Han poängterar att det inte kommer att bli förbjudet att bygga havssnurror på andra platser, men då får bolaget betala anslutningen själv.

Fakta: 8 miljoner bostäder

Cirka 40 TWh (terawattimmar) årlig elproduktion beräknas de sex anslutningspunkterna till transmissionsnätet kunna hantera. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av dagens svenska elförbrukning per år, eller årlig el till åtta miljoner lägenhetskunder.

Tidigast 2029 räknar Svenska kraftnät med att den första anslutningspunkten ska vara klar.

15–30 procent av totalkostnaden för ett havsbaserat vindkraftsprojekt utgörs av anslutningen till land.

Källa: Svenska kraftnät

Olle Lindström/TT

Mer om: Vindkraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt