Svårt att vara både rik och klimatsmart

2010-06-01 10:23  

Singelmän släpper ut mer koldioxid än singelkvinnor. Och högavlönade släpper ut mer än lågavlönade. "Att vara rik och klimatsmart är en svår uppgift", säger forskaren Annika Carlsson-Kanyama.

Hon gör på Energimyndighetens uppdrag en studie av ”växthusintensiteten” hos enskilda singelhushåll i Sverige och ser en tydlig skillnad mellan män och kvinnor och högavlönade och lågavlönade.

Singelmän lägger till exempel mer pengar på bilar och bensin än singelkvinnor och ju större inkomst ett hushåll har desto mer klimatpåverkande konsumtion har man.

- Man tycker att det borde vara mer status för en höginkomstfamilj att leva koldioxidsmart och skapa nya symbolvärden än att ta med hela familjen på semester till Seyschellerna, säger hon till Ny Teknik i samband med en presskonferens på forskningsinstitutet Formas i Stockholm.

Annika Carlsson-Kanyama är en av författarna till Formas nya bok om klimatet – ”Sverige i nytt klimat – våtvarm utmaning”.

Hon är forskningschef på Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm där hon bland annat arbetar med hållbar konsumtion.

Resultaten av hennes forskning vänder upp och ned på de invanda föreställningarna att Sverige skulle vara ett föredöme när det gäller utsläpp av koldioxid per invånare.

I den officiella statistiken släpper svensken i genomsnitt ut 5,4 ton koldioxid per år. Men om man räknar in de utsläpp som uppstår i andra länder från varor och tjänster som vi importerar så landar utsläppen på 8-9 ton per medelsvensk och år.

- Intervallet blir ännu större om man också tar hänsyn till klass- och genusskillnader i konsumtionen, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Hon tycker inte att vi präktiga länder i västvärlden ska skuldbelägga Kina för dess höga koldioxidutsläpp. Det är ju vår import av kinesiska varor som är orsaken.

- Med ett konsumtionsperspektiv på utsläppen så är vi inte så himla klimatsmarta i Sverige som vi gärna tror, säger hon.

Nu vill hon gå på djupet med skillnaderna i konsumtionsbaserade utsläpp inom Sverige.

Hon har redan en lista på 192 varor och tjänster där antalet kilo växthusgas per krona är kartlagt.

Redan nu kan hon säga att hushåll i Bromma släpper ut mer koldioxid än hushåll i Botkyrka på grund av konsumtionsmönstret.

Det behövs dock bättre statistik från SCB:s utgiftsundersökningar för att kunna göra en detaljerad kartläggning.

- Men det är inte omöjligt att på sikt få fram en bild över skillnaderna i bostadsort, till och med stadsdelar i större städer, säger hon.

Våtvarm utmaning

Klimatförändringen gör att Sverige kommer att få ett varmare och fuktigare klimat som ställer nya krav på bland annat bostadsbyggande, skogsbruk och livsmedelsproduktion.

Så här sammanfattas den tredje och sista boken i Formas trilogi om klimatförändringens påverkan på det svenska samhället.

"Sverige påverkar den globala uppvärmningen – och påverkas av den. Hur kan vi minska utsläppen av växthusgaser och bygga samhället mindre sårbart? Kan vi ändra våra energi- och transportsystem? Är klimatet en klassfråga? Hur skulle vi uppleva individuella utsläppsrätter? Kommer vi att känna igen vår natur i framtiden? Vad händer med jordbruk, skogsbruk och fiske? Ska vi lagra eller använda skogen? Blir det mer av ras och översvämningar, och hur ser riskerna ut?"

De tre böckerna har titlarna "Osäkrat klimat - laddad utmaning", "Klimatfrågan på bordet" samt "Sverige i nytt klimat - våtvarm utmaning".

Varje bok består av bidrag från 30-40 forskare per bok.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt