SSAB - största CO2-boven

2008-10-21 23:00  

SSABs masugnar i Luleå och Oxelösund släpper ut mest koldioxid i Sverige, 5,9 miljoner ton per år. Men utsläppen kan minskas med en fjärdedel genom att återcirkulera avgaserna. Det visar försök vid en minimasugn i Luleå.

Vid masugnar reduceras järnmalm – järnoxid – till järn med hjälp av kol. Men kolet förbränns inte fullständigt. Mycket energi finns i restgaser, framförallt vätgas och kolmonoxid.

Mats Hallin, forskare vid LKAB i Luleå, leder försöken att återföra de brännbara gaserna till masugnen.

Det sker inom ramen för Ulcos, ett europeiskt projekt med 48 företag och organisationer och med stöd från EU.

Med toppgasrecirkulation kan man spara 25 procent kol och också minska de mycket stora koldioxidutsläppen med lika mycket.

En försöksserie med bra resultat är genomförd i LKABs 14 meter höga minimasugn.

Nya försök för att förbättra styrningen, ska genomföras 2009–2010.

Sedan är det meningen att man ska bygga demonstrationsanläggning i full skala någonstans i Europa.

I?dag återanvänder man inte avgaserna eftersom de innehåller för mycket kvävgas och koldioxid. I försöken vid LKAB blir man av med kvävet genom att använda syrgas i?stället för luft, och koldioxiden skiljs av innan gasen återförs till masugnen.

Den avskilda koldioxiden innebär samtidigt en ekonomisk vinst. Varje ton koldioxid som inte släpps ut är värt 25–30 euro genom att outnyttjade utsläppsrätter kan säljas på den europeiska marknaden. Efter 2012 förväntas priset stiga.

I?dag står SSAB för elva procent av Sveriges koldioxidutsläpp.

Det skulle kunna minskas till nära noll, om den avskilda koloxiden slutförvarades.

Men det kanske inte blir så enkelt.

– Stötestenen är att ta hand om koldioxiden, säger Mats Hallin.

I Sverige finns det inga gamla gas- eller oljeborrhål att trycka ner den i, påpekar han.

Djupförvar i akvifärer är inte en väl beprövad metod och det kan vara långt till närmaste lämpliga plats. Förvaring i gråberg är en tredje möjlighet.

För SSAB kan återföring av avgaserna ge stora vinster.

– Vi köper kol för flera miljarder varje år, säger Nils Edberg, energichef med mera på SSAB i Luleå.

Han tror ändå det dröjer 10–12 år innan tekniken är så driftsäker att SSAB inför den.

En nackdel med metoden är att SSAB i Luleå inte längre kan sälja lika mycket restgaser till Lulekraft, som nu tar emot 2,3 TWh energi i denna form (varav ca 75 procent masugnsgas, resten från koksverk och LD-konvertrar).

Av den gasen blir nu 1,4 TWh nyttig energi i form av el och värme.

Däremot är själva installationen inte något stort problem.

Utrustningen kan byggas utanför ugnen, så det ska räcka med några veckors produktionsstopp för installationen.

Text: Fredrik Lundberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt