Snart besked om kärnavfallsförvaret – blir det ja eller nej?

2022-01-26 11:30  

Regeringen ska på torsdag ge besked om ansökan om ett slutförvar av använt kärnbränsle får tillstånd eller ej. Tidigare miljöministern varnar för att ta ett förhastat beslut så länge det råder vetenskaplig oenighet om metoden.

Regeringen ska på torsdag fatta beslut om Svensk kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar om ett system för slutförvar av använt kärnbränsle.

Ansökningen omfattar en slutförvarsanläggning i Forsmark i Norduppland, i Östhammars kommun. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.

Nästan elva år efter att tillståndsprocessen inleddes ska nu regeringen fatta sitt beslut. SKB:s kommunikationschef Anna Porelius kallar beslutet för en "oerhört viktig milstolpe".

– Vi tror och hoppas på ett positivt beslut, säger Anna Porelius.

Gav grönt ljus

SKB lämnade in sina ansökningar 2011 till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) respektive mark- och miljödomstolen. SSM gav i januari 2018 grönt ljus utifrån kärntekniklagen, däremot hade domstolen invändningar utifrån miljöbalken och beskedet till regeringen var att ansökan inte kunde tillåtas.

Domstolen ansåg det oklart hur mycket korrosion, frätning, kopparkapslarna tål och pekade på att mer underlag behövs. Tanken är att kapslarna ska hålla i minst 100 000 år.

Domstolens och SSM:s yttrande hamnade på regeringens bord, som planerat. Regeringen gav därefter SKB – som är kärnkraftsindustrins bolag – möjlighet att komplettera sina ansökningar. Kompletteringarna skickades senare ut på remiss.

Läs mer: Nästa finska kärnkraftverk snart i mål med tillstånden

Regeringen har att pröva ansökningarna både utifrån miljöbalken och  utifrån kärntekniklagen.

SKB anser att regeringen har det underlag som krävs och att det nu är tid att säga ja till SKB:s slutförvarssystem.

– De generationer som haft nytta av kärnkraftselen bör ju också ta ansvar för avfallet. Nu har vi en säker lösning och en lämplig plats, säger Anna Porelius.

Östhammars kommun valde att redan i oktober 2020 säga ja till att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, trots att regeringen ännu inte sagt sitt.

Vilka villkor ställs?

Ett ja från regeringen skulle innebära att SKB kan gå vidare med sina planer, men prövningsprocessen är inte över. Efter regeringens beslut går ärendena tillbaka till mark- och miljödomstolen som ska fastställa tillståndet så att det är i enlighet med miljöbalkens krav.

Det kommer också att krävas tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att bygga anläggningen, till exempel vid byggstart, inför provdrift och inför rutinmässig drift. Den stegvisa prövningen kommer att kräva uppdaterade säkerhetsanalyser från SKB.

Frågan är vilka eventuella ytterligare villkor regeringen kan komma att ställa upp för att ge tillstånd till slutförvaring.

Kopparkapsel samt insats av järn som ska användas i slutförvar av använt kärnbränsle. Bild från utställning vid Olkiluoto kärnkraftverk i Finland, som har valt den slutförvarslösning som har tagits fram av SKB i Sverige.. Foto: Anna Orring

Bland andra Kärnavfallsrådet, som arbetar på uppdrag av regeringen, har i sitt yttrande till regeringen efterlyst fler studier av riskerna för att kopparkapslarna kan korrodera och på så vis börja läcka.

Läs mer: Kärnavfallsrådet om slutförvaret: ”Det finns fortfarande osäkerheter”

Kärnavfallsrådets ledamot Ingmar Persson, professor i oorganisk och fysikalisk kemi vid Sverige lantbruksuniversitet (SLU), beskriver rådets rekommendationer till regeringen som att det gett ”gult ljus”.

– Vi säger gå vidare men ställ villkor, säger Persson.

– Man skulle vid anläggningen i Forsmark kunna ha en demonstrationsanläggning där man kan genomföra vissa typer av försök som är kopplade till säkerhet.

Läs mer om kravet på nya tester i Ny Tekniks artikel: Inför slutförsvarsbeslutet – miljörörelsen vill se nya praktiska tester

Per Bolund: ”Fullständigt oansvarigt”

Den förre miljöministern, Miljöpartiets språkrör Per Bolund, befarar att den socialdemokratiska regeringen faller för "ett politiskt tryck" från oppositionen och säger ja till slutförvaret redan nu.

– Jag är rädd för att S kommer att ta det bekväma beslutet och inte det som är rätt och garanterar ett säkert slutförvar, säger han.

Liberalerna och Kristdemokraterna hotade i höstas med en misstroendeomröstning mot miljöminister Annika Strandhäll (S) om inte regeringen kommer med besked om slutförvaret.

Läs mer: Målet: Spadtag för svensk mini-reaktor före 2030

Per Bolund anser att regeringen borde vänta med att fatta beslut tills det finns mer forskning på området. Han vill att det görs ytterligare studier för att beslutsunderlag ska bli bättre.

– Jag tycker att det är fullständigt oansvarigt att fatta ett beslut när det finns ledande forskare som pekar på att de här kapslarna kanske inte håller i hundra år ens, säger Per Bolund.

Han tycker att regeringen åtminstone borde ställa som villkor att tillstånd för att få ta slutförvarsanläggningen i drift ska ges av regeringen, inte av en myndighet. Då finns det, enligt Bolund, möjlighet att garantera att slutförvaret blir säkert.

Om regeringen nu ger tillstånd så räknar SKB med byggstart någon gång under 2020-talet. Slutförvarsanläggningen beräknas ta tio år att bygga. Använt kärnbränsle ska börja deponeras där under 2030-talet. Om 70 år beräknas slutförvaret ha fyllts och kan därmed förseglas.

Slutförvarsanläggningarna innebär investeringar i storleksordningen 19 miljarder kronor och beräknas skapa cirka 1 500 arbetstillfällen.

Fakta: Kärnbränsle och förvaring

Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 1970-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.

Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.

Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av bentonitlera.

Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Byggstart för slutförvaret skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar förvaret lång tid att bygga.

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.

Källa: Strålskyddsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering (SKB)

TT / Ny Teknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt