Slutförvaret kan bli dyrare än branschen beräknat

2022-01-27 07:08  
Östhammars kommun i norra Uppland ska enligt SKB:s förslag bygga ett slutförvar för svenskt kärnbränsle. I kommunen finns redan Forsmarks kärnkraftverk. Arkivbild Foto: Fredrik Sandberg/TT

Notan för slutförvaret av kärnavfall landar på 19 miljarder kronor enligt kärnkraftsindustrin. Men det kan bli dyrare än så, varnar tillsynsmyndigheten Riksgälden, som vill se högre garantier från bolagen.

I dag väntas besked från regeringen om hur det blir med slutförvaret av använt kärnbränsle. Frågan har varit aktuell i över 35 år, och meningarna om säkerheten i den föreslagna metoden går isär. Men det är inte bara själva metoden som ifrågasätts. Kostnaderna för att bygga kan också dra iväg, enligt Riksgälden.

Det är kärnkraftsindustrin som ska bekosta slutförvaret, i alla fall tills dess avfallet är i marken och förvaret förslutits för 100 000 år framåt. För detta har pengar satts av i en särskild fond, Kärnavfallsfonden. Efter förslutningen går ansvaret över på regeringen och skattebetalarna, förklarar Peter Stoltz, enhetschef för kärnavfallsfinansiering på Riksgälden.

– Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som ansvarar för förvaltningen av de pengar som sätts av. Vi är tillsynsmyndighet och granskar underlagen från kärnkraftsindustrin, säger han.

Syftet med fonden är att hålla kärnkraftskostnaderna borta från skattebetalarna, så att branschen själv står för hela notan. Fonden startades från början då kärnkraften togs i bruk i Sverige på 70-talet.

– Många andra länder har inte fonderat pengar alls. Det är en av förklaringarna till att vi kommit så långt med slutförvarsfrågan i Sverige, säger Anna Porelius, kommunikationschef på Svensk kärnbränslehantering, SKB.

Nu finns cirka 80 miljarder kronor i fonden. 54 miljarder kronor som samlats in tidigare har redan använts för bland annat forskning. Men all el som kärnkraftverken producerar ger nya pengar in i fonden.

Läs mer: Här är beslutet som får konsekvenser under 100 000 år

Hängslen och livrem

Fast det är inte bara pengarna som finns i själva fonden som ska skydda skattebetalarna, förklarar Peter Stoltz. Det finns också ett slags "försäkring", som innebär att kärnkraftsbolagen måste ställa höga garantier för de avgifter som avser framtida inbetalningar och som ännu inte betalats in. Dessutom måste eventuella kostnadsökningar garanteras.

– Det är som en slags hängslen och livrem, säger Peter Stoltz.

Just nu finns två garantier, som oftast är en moderbolagsborgen från kärnkraftsägarna. En är idag på 15 miljarder kronor, men den föreslås höjas till 40 miljarder. Den andra föreslås ligga kvar på cirka 20 miljarder kronor. Riksgälden vill ha högre säkerheter, berättar han.

– Vi gör noggranna analyser av risken med borgen. Vi har möjlighet att ställa villkor för borgen, och vi har utnyttjat det, säger Peter Stoltz.

Läs mer: Nästa finska kärnkraftverk snart i mål med tillstånden

Kalkylerna revideras

Pengarna i fonden, plus garantierna om fonden inte räcker till, ska täcka kostnaderna för att både bygga själva slutförvaret i Forsmark och den inkapslingsenhet som planeras i Oskarshamn, och dessutom till förvaret av låg- och medelaktivt avfall i Forsmark, samt till båttransporter och hantering av kärnbränslet innan det kommer ned i marken. Förutom detta ska också kostnaden för nedmontering och rivning av alla kärnkraftverk täckas.

Det är kärnkraftsindustrin, genom SKB, som gör kostnadsberäkningarna. För att säkra att kalkylerna håller så görs de om vart tredje år.

– Vi räknar med kostnader på 19 miljarder kronor för de anläggningar som ska byggas under 10 till 15 år framöver, säger Anna Porelius.

19 miljarder kronor – kanske kan man undra om de pengarna räcker till flera så stora byggen. Det är ju inte direkt ovanligt med jättebyggprojekt som drar iväg.

– Vi känner stor trygghet med finansieringen bakom kärnavfallsprogrammet. Men kostnadsberäkningarna är från 2019, och vi håller på med nya beräkningar nu eftersom de uppdateras vart tredje år. Men oavsett hur mycket pengar som finns i fonden så är det kärnkraftsindustrin som står för kostnaderna, säger hon.

Riksgälden, som granskar beräkningarna, har dock inte samma uppfattning.

– Vi har varit kritiska i ganska många år. Vi har lämnat ett förslag till regeringen i fjol, det är den som beslutar, säger Peter Stoltz.

TT: Räcker de 19 miljarderna?

– Det är för själva byggandet. Till detta kommer också nedmontering och rivning, så totalt handlar det om mer än 100 miljarder kronor.

– Det är en av anledningarna till att vi vill höja garantierna från 15 till 40 miljarder kronor. Kalkylerna revideras hela tiden. Men saker blir dyrare, och listan över stora infrastrukturprojekt som blivit dyrare är lång, säger Peter Stoltz.

Fakta: Så ska slutförvaret fungera

Använt kärnbränsle ska först ligga i ett mellanlager i Oskarshamn och svalna under många år.

Därefter kapslas det in i en särskild anläggning, som byggs i anslutning till mellanlagret i Oskarshamn. Kapslarna består av gjutjärn med ett kopparhölje omkring.

Kapslarna forslas med båt till Forsmark i norra Uppland, där de läggs ned i tunnlar 500 meter under marken. Kapslarna ligger med en särskild lera, bentonitlera, omkring sig. Tunnlarna sluts igen vartefter de fylls. Planen innebär att kapslarna ska ligga i sina tunnlar i 100 000 år för att nå ofarliga nivåer av strålning.

Ett förvar för låg- och medelaktivt avfall byggs också i Forsmark. Där ska delar från avvecklingen av kärnkraftverken, som inte är så starkt radioaktiva, läggas.

Källa: SKB/TT

Kärnavfallsfonden

Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som lyder under regeringen. Fonden har dock ingen personal, utan sköts av Kammarkollegiet.

Fonden tar emot och förvaltar pengarna från kärnkraftbolagen. Avgifterna ska gå till framtida utgifter för att ta hand om använt kärnbränsle och andra restprodukter.

I fonden finns nu nära 80 miljarder kronor. Pengarna kommer från avgifter som läggs på kärnkraftsbolagens elproduktion.

Avgifterna skiljer sig mellan kärnkraftsbolagen, eftersom de ska avse all rivning och slutförvaring av radioaktiva delar, även för de reaktorer som lagts ned. Det gör att avgifterna blir högre för el som görs där reaktorer nu stängts.

För el från Oskarshamn läggs 5,6 öre per kilowattimme (kWh) på (två reaktorer har stängts där). För el som görs i Ringhals läggs 4,5 öre per kWh på priset (där är två reaktorer stängda och två i drift). För el från Forsmark läggs 3 öre på per kWh (där är alla reaktorer i drift).

Förutom avgifterna måste kärnkraftsbolagen ställa två garantier, tillsammans handlar det om 60 miljarder kronor, enligt Riksgäldens beräkningar.

Dessutom revideras beräkningarna av hur mycket pengar som beräknas gå åt för slutförvaret vart tredje år.

Källa: Svensk kärnbränslehantering (SKB)/Riksgälden/TT

Johanna Cederblad/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt