Skitigaste storindustrin i Sverige har städat upp

2014-04-07 05:30  

Aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall var länge den skitigaste storindustrin i Sverige. Ensam stod den för nästan hela Sveriges utsläpp av växthusgasgruppen PFC. Nya ryska ägare investerade i modern teknik och det har gett framgång. Förra året hade Kubal 82 procent mindre utsläpp av PFC än 2008.

I Sundsvall finns Sveriges enda tillverkare av primäraluminium, Kubikenborgs Aluminium, Kubal. De tillverkar mer än 100 000 ton aluminium per år med elektrolys av aluminiumoxid i enorma ugnar.

Och Kubal har gett luktminnen till Sundsvallsborna.

– Det är väldigt påtagligt sommartid. Särskilt vid sjöbris så kände man lukten av stenkolstjära, säger miljöinspektör Lena Ericsson i Sundsvalls kommun.

På 1970-talet började världens aluminiumindustri gå över från den smutsiga och ineffektiva Söderbergprocessen till modernare teknik. Men i Kubals Verk 2 skedde den övergången först 2007–2009. Den då nya ryska ägaren Rusal satsade nästan två miljarder kronor på att bygga om 260 ugnar i Verk 2 till ”prebake” som kallas så för att kolanoderna är ”förbakade”.

Det som luktade var PAH, poly­aromatiska kolväten.

– Det är knappt ens mätbart nu, säger Lena Ericsson.

Ny Teknik besökte fabriken 1998. Då var arbetsmiljön hemsk. När fotograf Per Westergård gick upp för en trappa var han själv det bästa motivet. Varje gång han satte ner foten på ett trappsteg rasade en plym av kolstoff ända ner till marken.

Robert Sundin är operatör i Verk 2.

– Det är en enorm förbättring. Förut var det öppna ugnar och alla utsläpp kom direkt ut i elektrolyshallen. Nu är ugnarna slutna, och utsläppen går till en helt ny reningsanläggning.

– Tidigare var det krav på att man skulle bära ansiktsmask. Det kravet finns inte längre, konstaterar han.

Förklaringen till förbättringen är att tidigare fyllde man på beck till anoderna var fjärde timme, och då blev det mycket sot och stoft.

– Nu öppnas en liten del av ugnen vartannat dygn, med bra rening.

Den nya tekniken har också fördelen att det inte blir lika varmt.

Arbetsmiljövinsterna är stora, men fördelarna för produktionen är också avsevärda. 2013 slog Kubal produktionsrekord med över 130 000 ton aluminium. Det är 30 procent mer än kapaciteten före ombyggnaden. Det går också åt 20 procent mindre el per ton.

Verk 1 byggdes om på 1980-talet till prebake när Gränges drev fabriken, men då avstod man från att gå vidare med det mycket större Verk 2. Gränges sålde hela fabriken 1998 för en krona. De nya ägarna var några tidigare chefer, som så småningom sålde till gruvföretaget Glencore. Ryska Rusal, världens näst största aluminiumtillverkare, tog över denna del av Glencore 2006–2007, och började snart planera för ombyggnaden.

Miljökrav från EU gjorde att det var bråttom.

– Det fanns ett föreläggande som innebar antingen stopp för produktionen eller någon sorts ombyggnad, säger Kubals vd Davide Garofalo.

Då handlade det framförallt om PAH, polyaromatiska kolväten. Där finns det nästan inga utsläpp nu, enligt Garofalo.

De tekniska möjligheterna som nu kommit gjorde att flera vägar för ombyggnaden var öppna. En var vad som inom Rusal kallas ”Green Söderberg”, ett sätt att minska utsläppen inom ramen för den gamla processen. Men valet föll i?stället på den radikalt bättre ”prebake”.

– Kubal är den enda fabrik i Europa som gått från Söderberg till prebake, säger Davide Garofalo. Andra investeringar i prebake har inneburit att man flyttat produktionen någon annanstans.

Varför gjordes inte ombyggnaden inte tidigare?

– Så länge det inte fanns bestämda miljökrav så var det lönsamt att köra den gamla processen. Investeringen kostade bortåt två miljarder kronor, det är mycket pengar.

Utsläppen av klimatpåverkande perfluorerade föreningar PFC minskade från 35 ton under Söderberg-tiden till knappt 10 ton 2012 och 6,3 ton 2013. Det motsvarar i växthusverkan en minskning från 235 000 ton koldioxid före ombyggnaden till 43 000 ton 2013.

– Vi fortsätter att förbättra processen. Vi gjorde inte den stora investeringen för att slå oss till ro med de omedelbara resultaten, säger Davide Garofalo.

Framför allt handlar det om att minska frekvensen av så kallade anodeffekter, ett kortvarigt tillstånd då koncentrationen av aluminiumoxid inte räcker för att hålla igång aluminiumelektrolysen. Aluminiumoxiden är löst i smält kryolit, ett fluorhaltigt mineral, som vid anodeffekterna ger utsläpp av den extremt starka och långlivade växthusgasen PFC.

Kan ni minska ännu mer?

– Det måste vi. Och det finns utrymme för förbättring, säger Davide Garofalo.

Marie-Louise Henriksson, styrelseledamot i Naturskyddsföreningen Sundsvall talar om en ”dramatisk förbättring” av stadsluften efter ombyggnaden. Hon tror att en del av bakgrunden är att Kubal 1999 fick 27 miljoner för en delombyggnad av 20 ugnar. Pengarna kom från de Lokala Investeringsprogrammen, LIP. Det var regeringen Perssons stora 90-talssatsning (6,2 miljarder kronor) på miljö och jobb.

– Den visade i alla fall att det gick att bygga om ugnarna, säger Hussamuddin Ahmadzai på Naturvårdsverket.

Men aluminiumbranschen är inte så stabil, och ett tag 2009 stoppades ombyggnaden. I slutet av 2013 sjönk priserna så lågt att företaget beslutade att tills vidare stänga 20 ugnar i sommar och varsla 60 personer.

Aluminiumelektrolys släpper ut mycket PFC

  • PFC är en grupp fluorväte­föreningar. Den viktigaste är CF4 som har en mycket stark växthuseffekt, 7 390 gånger starkare än koldioxid per kilo. Det är räknat på en hundraårsperiod, eftersom man brukar räkna så. Men molekylen är otroligt seglivad och har en förväntad livslängd på mer än 50?000 år, så redan gjorda utsläpp kommer att värma jorden mycket lång tid framöver.
  • Den helt dominerande källan till PFC i världen och Sverige är aluminiumelektrolys. Den äldre typen av ugnar, Söderbergprocessen, släpper ut 10–20 gånger mer än ugnar av den nyare typen från 1970-talet och framåt.
  • PFC är en av de sex gaserna som omfattas av Kyotoprotokollet som styr Sveriges och EU:s klimatåtagande. I Sverige kommer nästan all PFC från Kubal, så minskningen där går direkt att utläsa i Sveriges utsläpp.

Fredrik Lundberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL