Energi

SKB viker sig i kopparstriden

Kopparkapseln som striden står om. Är den relativt tunna kopparkapseln beständig mot korriosion i hundratusentals år? Kopparkapseln har utvecklats vid SKB:s kapsellaboratorium utanför Oskarshamn. Foto: Curt-Robert Lindqvist
Peter Wikberg, SKB:s forskningschef.

Hur säker är den svenska metoden att slutförvara använt kärnbränsle. Ord har stått mot ord mellan kärnkraftindustrin och KTH:s kopparforskare. Nu lägger SKB ned stridsyxan.

Publicerad

Kan kopparhöljet, som är det yttre skalet på de stora metallkapslar som ska omsluta det använda kärnbränslet, korrodera även om de är begravda 500 meter ned i marken utan tillgång till syre?

Det har varit det stora trätoämnet mellan Svensk Kärnbränslehantering SKB och korrosionsforskarna Gunnar Hultquist och Szakalos på KTH.

Nu viker sig SKB och startar nya experiment för att reda ut frågan om koppar kan korrodera i syrefri miljö.

Nya experiment med full insyn
Man har bjudit in en referensgrupp med representanter för Kärnavfallsrådet, KTH, Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning Mkg att följa experimentet och få full insyn i det.

Det skriver Svensk Kärnbränslehantering i dag på sin hemsida.

-Vi vill helt enkelt reda ut den här frågan en gång för alla, säger SKB:s forskningschef Peter Wikberg.

Han refererar till den internationella konferensen om kopparkorrosion i Stockholm i november förra året.

Resultatet av konferensen var att det material som SKB hittills presenterat inte räcker för att dra några säkra slutsatser om kopparkorrosionen och att ytterligare forskning krävs.

"Varför kan ni inte samarbeta?"
Ny Teknik var med på konferensen och noterade de internationella experternas förvåning över att svenska forskare hållit på i 30 år att träta om den här frågan utan att lyckas komma överens.

- Varför har ni inte samarbetat och experimenterat tillsammans, sade till exempel korrossionsforskaren Gaik Khuan Chuah från National University of Singapore.

Läs Ny Tekniks artikel inför konferensen här.

Upprepa KTH-forskarnas experiment
SKB tog redan på konferensen till sig av kritiken och lovade att ta initiera gemensamma experiment, ett projekt som nu ska starta.

- Bland annat ska vi upprepa KTH-försöken med gasutveckling med syfte att antingen bekräfta KTH:s resultat eller analysera möjliga orsaker till avvikelser, säger Peter Wikberg i en intervju på SKB:s hemsida.

Man kommer också att analysera ett kopparprov från en tjugo år gammal kopparstudie som har grävts fram av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP.

Ny Teknik har bett TH-forskaren Peter Szakalos om en kommentar, liksom kärnavfallsexperten Johan Swahn på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning Mkg.

Deras kommentarer finns i nedanstående faktarutor.

Svar från Mkg

Det är naturligtvis mycket bra att frågan om kopparkorrosion börjar tas på allvar.

Jag har ännu inte pratat med mina kollegor angående deltagande i SKB´s referensgrupp för kopparkorrosion, men själv tänker jag tacka ja för att delta på mötet hos SKB den 24 mars.

Peter Szakalos, KTH

Det återstår nu för SKB att snabbt visa att den nya öppenheten inte bara är den del av en PR-kampanj. Även Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är inbjudna att delta i referensgruppen. Vi kommer att delta och framföra våra synpunkter på hur projektet bör utvecklas.

Den fortsatta kopparkorrosionsforskningen inom projektet kan däremot inte bara begränsat handla om att försöka upprepa KTH-forskarnas resultat.

Det har SKB redan sagt att de gjort och MKG kommer att kräva att referensgruppen får se resultaten från de projekt som SKB bedrivit under 2008 och 2009 för att studera frågan.

Dessutom är frågeställningen redan flyttad från att handla om syrefri korrosion i rent vatten till syrefri korrosion i vatten med salter i.

Detta innebär att även nya långtidsförsök för att undersöka kopparkorrosion i en simulerad slutförvarsmiljö måste påbörjas omedelbart inom projektet, med samma öppna inställning.

Dessutom måste nästa provpaket i det så kallade LOT-projektet i Äspölaboratoriet tas upp snarast för att förstå varför det finns oväntad hög korrosion i de försöken. Även de med referensgruppen inblandad.

Vi har en mycket dålig historisk erfarenhet av hur SKB har skött kopparkorrosionsforskningen. Frågan är var detta initiativ hamnar om resultaten hotar slutförvarsprojektet i grunden?

Det är därför viktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten med stöd Kärnavfallsrådet fortsätta arbetet med att planera och utföra egna studier.

Johan Swahn, kanslichef Mkg