SKB: Vi utesluter fryst lera runt kärnbränslet

2015-06-18 09:43  

Ny forskning visar att det finska slutförvaret för använt kärnbränsle riskerar nedfrysning i framtiden. Men rönen påverkar inte säkerhetsbedömningen för det planerade svenska slutförvaret, enligt Svensk kärnbränslehantering.

En geologisk undersökning från Åbo universitet kullkastar tidigare teorier om inlandsisens utbredning i Olkiluoto i Finland och ger samtidigt ledtrådar om när framtida istäcken kan bildas. Enligt professor Matti Räsänen, som har lett forskningen, riskerar det finska djupförvaret för använt kärnbränsle att drabbas av nedfrysning om 60 000-90 000 år.

I Sverige är det kärnkraftsindustrins bolag SKB, Svensk kärnbränslehantering, som driver planerna på ett slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark. Enligt SKB:s klimatexpert Jens-Ove Näslund ändrar de nya forskningsrönen inte säkerhetsbedömningen för det planerade svenska slutförvaret.

- Vi har utvärderat sex olika klimatfall som tillsammans täcker osäkerheten i framtida klimatutveckling. Från det har vi uteslutit att leran som omger kapslarna med kärnbränsle ska kunna frysa, säger Jens-Ove Näslund.

I referensfallet, som utgår från den senaste istiden, når frysningen maximalt ner till 250 meter under markytan i Forsmark. I ett annat fall, med kallare och torrare klimat, bedöms marken frysa ner till 350 meter. Då är det 100 meter kvar till platsen där det svenska djupförvaret planeras.

- Det är en god marginal, och ännu större marginal är det för att leran inte fryser förrän vid ungefär minus fyra grader. Det krävs en mycket stor temperaturminskning vid markytan för att leran ska kunna frysa på förvarsdjupet, säger Jens-Ove Näslund.

I känslighetsstudier har SKB även tittat närmare på olika worst case-scenarier, för att till exempel se vad som krävs för att åstadkomma frysning på 450 meters djup.

- Det är väldigt pessimistiska scenarier, men även i det mest extrema läget kan vi utesluta frysning av leran runt kapslarna, säger Jens-Ove Näslund.

I laboratorieexperiment har SKB också studerat vad som skulle hända om leran trots allt skulle frysa. Där har man sett att den återfår sina egenskaper om den först fryser och sedan tinar och att kopparkapseln med kärnbränsle tål det ökade tryck som frysning skulle innebära.

Betyder Åboforskningen inget för djupförvarsplanerna i Forsmark?

- Åboforskningen är väldigt bra, vi jobbar precis som dem, vi vill också lära oss mer om den förra istiden, det är från den vi kan få förståelse för hur saker och ting hänger ihop: klimat, inlandsisar, havsnivåvariationer, med mera. Det är väldigt bra och fina resultat, men det påverkar inte resultatet i vår analys av säkerheten hos ett kärnbränsleförvar i Forsmark eftersom vi redan har analyserat effekten av klimatfall som täcker in den här typen av osäkerhet i istidshistorien, säger Jens-Ove Näslund.

Strålsäkerhetsmyndigheten är av samma åsikt som SKB. Eftersom SKB har med ett scenario med djup nedfrysning och också har utfört känslighetsanalyser på detta anser myndigheten inte att Åboforskningen innebär något nytt för SKB:s ansökan om att få bygga ett djupförvar, enligt pressansvarige David Persson.



Följ Ny Teknik på Facebook!



Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!

Djupförvar

  • Djupförvaren i Forsmark och Olkiluoto i Finland planeras på ungefär samma djup och med samma KBS-3-metod, som innebär att kärnbränsle förvaras i kapslar som omges av bentonitlera.
  • Enligt forskningsstudien från Åbo universitet riskerar förvaret i Olkiluoto att drabbas av nedfrysning eftersom området troligen endast kommer att täckas av inlandsis en gång under de närmaste 100 000 åren. Då får permafrosten mer tid att utvecklas, så att jordlager längre ner i marken fryser. Permafrost är tillståndet när marken är frusen året om, flera år i rad.
  • Enligt Matti Räsänen, som har lett forskningsstudien, har företaget Posiva, som ska bygga slutförvaret i Olkiluoto räknat med att området kommer att täckas av inlandsis två gånger under de närmaste 100 000 åren, vilket skulle hindra permafrosten från att tränga ner lika djupt. Inlandsisen ligger nämligen som ett isolerande lock på markytan och gör att de undre jordlagren blir varmare.
  • Posiva poängterar dock att den beräkningen bara är ett av flera scenarier man har analyserat.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt