Sekab tar smygvägen till Tanzania

2009-04-14 14:26  
Bagamoyo-området, där Sekabs sockerrörsplantager ska ligga, ligger vid kusten stax norr om Dar Es Salaam. Klicka för större karta. Foto: Tanserve.com

Etanolföretaget Sekab återupptar sitt hårt kritiserade etanolprojekt i Tanzania. Nu söker företaget bistånd hos både svenska och norska myndigheter. "Klimatkolonialism", hävdar initierade forskare som avslöjar planerna.

UPPDATERAD med kommentar från Sekabs vd Per Carstedt.

Sekab tvingades i början av året att avveckla sin verksamhet i Tanzania. Ägarna i Sverige krävde att företaget enbart ägnar sig åt kärnverksamhet i Sverige.

Nu vänder sig etanolföretaget till svenska Sida och till norska ambassaden i Dar es Salaam för att få finansiellt stöd till den hårt kritiserade verksamheten, skriver sex forskare och en dokumentärfilmare på DN Debatt.

Småbönder drabbas
Kritiken går i korthet ut på att odlingen av sockerrör för framställning av etanol innebär att småbrukare fördrivs från sina jordar, att etanolproduktionen kan öka utsläppen av koldioxid och att Sekab förskönar miljökonsekvensbeskrivningen.

Enligt debattörerna har Sekab gjort viktiga ändringar i miljökonsekvensbeskrivningen till tanazaniska myndigheter. Sekab slätar över allvarliga miljöproblem, till exempel otillräcklig tillgång på vatten för etanolproduktion.

Konsultföretaget Orgut, som anlitats, tar nu avstånd från sin egen studie.

Debattörerna hävdar också att etanolföretaget inte ger offentlighet åt miljökonsekvensbeskrivningen så att bybor, forskare och miljöengagerade människor kan ta del av den och ge synpunkter.

De skriver också att framställningen av denna ”gröna energi” för västvärlden innebär att småbrukare förlorar sin försörjningsbas.

Inte givet att utsläppen minskar
Att odla nya marker för att framställa biobränslen som en ersättning till fossila bränslen leder inte automatiskt till att koldioxidutsläppen minskar, skriver forskarna.

För att det ska bli möjligt måste man istället satsa på att ta tillvara skörderester och annat avfall från biobränsleproduktion.

Ett annat sätt är att bruka riktigt dålig mark.

Detta ingår dock inte i Sekabs planer, som projekterar för odling av sockerrör i Bagamoyo, ett känsligt kustnära område med utrotningshotade fågelarter och rödlistade däggdjursarter.

Sekabs projekt skulle förbruka allt vatten från floden Wami, hävdar forskarna. Projektet som togs emot med öppna armar av president Kikwete för några år sedan, har nu tonats ner betydligt. Risken att ledarna i landet ska kopplas samman med nykoloniala projekt är inte åtråvärt.

"Grundlösa påståenden"
- Grundlösa påståenden. Vi känner inte igen kritiken, säger Per Carstedt, vd för etanolföretaget Sekab i en kommentar till debattörerna i DN.

Verksamheten i Tanzania kan inte bedrivas om inte nya ägare kommer in i bilden. Därför söker Per Carstedt sedan länge efter nya investerare som kan axla det finansiella ansvar som de svenska ägarna inte vill ta.

- Dagens ägare stoppar inte in mer pengar, men vi har sju andra intressenter på gång, säger Per Carstedt till Ny Teknik.

"Ingen kontakt med norska myndigheter"
När han tog del av debattartikeln i DN upptäckte han ett antal fel.

- Att vi skulle ha varit i kontakt med norska myndigheter stämmer inte. Arealerna som debattörerna påstår att vi är ute efter är fel. Istället för de 400 000 hektar de skriver om räknar vi med hälften.

Det Per Carstedt kan säga att han delar med debattörerna är oron över att det kan gå fel.

- Men alla förstudier måste göras och myndigheterna är väldigt intresserade av projektet. De säger att det här inte får rinna ut i sanden.

Kvarvarande finansiella problem
Under 2009 måste Sekab antingen hitta nya ägare till projektet i Afrika eller nya finansiärer till Sekabgruppen.

- Gör vi inte det får vi helt enkelt lägga ner verksamheten, säger Per Carstedt.

Sekab protesteraderedan i februari i år mot den forskarkritik som då riktades mot etanolfabrikerna i Östafrika.

Och så härpresenterade Sekab sitt Tanzaniaprojekt i mars 2008.

Marie Feuk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt