Så mycket egen-el görs i Sverige

– Vi kunde inte drömma om den fantastiska respons vi fått på vår artikelserie om egen el. Och att så många Ny Teknik­läsare gått in på sajten och svarat på vår webbenkät, säger Ny Tekniks redaktionschef Susanna Baltscheffsky.

Knappt tre veckor efter att Ny Teknik öppnade enkäten har 447 personer rapporterar hur de producerar sin egen el. Den absoluta majoriteten, 88 procent, har investerat i solceller.

Tillsammans har de små elproducenterna en installerad effekt på 1,9 megawatt. Den sammanlagda årsproduktionen är ungefär 2 500 megawattimmar. Det räcker för att försörja 125 eluppvärmda villor, men inte på långa vägar för att täcka elbehovet för alla de 447 personerna.

Majoriteten har ändå ett överskott som de matar ut på elnätet under soliga eller blåsiga dagar. Somliga får ingen ersättning alls. De som får betalt tvingas betala energiskatt och moms på elen de levererar. Endast 43 personer uppger att de nettodebiterar, vilket innebär att de får kvitta den el de matar ut på nätet mot den el som de köper av elbolaget. På så vis slipper de skatterna.

I Sverige har regeringen ännu inte gett klartecken för betalningsmodellen. Att 43 enkätdeltagare ändå nettodebiterar beror på att de är kunder till elbolag som redan har infört egna varianter, till exempel Mälarenergi Elnät i Västerås, Tekniska verken i Linköping och Umeå Energi.

Många solcellsentusiaster hävdar att den omdebatterade betalningsmodellen är en förutsättning för att solceller ska bli en folkrörelse att räkna med i Sverige. Närmare hälften av deltagarna i enkäten rapporterar att de skulle bygga ut sina installationer om systemet införs.

I dag är det betydligt färre privatpersoner som producerar sin egen el i Sverige jämfört med Danmark, där nettodebitering varit tillåtet sedan länge. Där räknar man med att 30 000 nya, privatägda solcellsanläggningar kommer att installeras – enbart i år. Under hösten har utbyggnaden tagit extra fart eftersom de förmånliga reglerna kan komma att försämras för installationer som görs efter årsskiftet.

Även Tyskland är ett stort solcellsland. Där har generösa inmatningstariffer fått 1 miljon tyska hushåll att installera solceller på taket. Omräknat till Sveriges invånarantal skulle det motsvara att fler än 100 000 svenska hushåll hade solceller.

Men det är inte befogat i Sverige ur klimatsynvinkel, anser Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Han är känd för sin kritiska inställning till stora statliga subventioner.

– Men det finns andra politiska mål – att spara energi och satsa på förnybart. Om man absolut vill stödja alternativen är det bäst med ett brett teknikstöd, säger Bengt Kriström.

Han tycker att nettodebitering är fel väg att gå.

–Erfarenheten av riktade stöd talar sitt tydliga språk. Vi behöver inte krångla till skattesystemet mer. Sverige har inga komparativa fördelar var gäller sol. Hushållen gör detta ändå utan stöd.

Energiminister Anna-Karin Hatt anser tvärtom att nettodebitering skulle ge stor effekt.

– Därför är en av mina viktigaste prioriteringar som energiminister att öka möjligheterna att påverka sin situation på energimarknaden. Timvis mätning av el, som infördes nu i oktober, och nettodebitering som vi hoppas kunna införa under mandatperioden är två sådana viktiga verktyg.

Hon välkomnar Ny Tekniks kartläggning.

– Den visar att det finns ett stort intresse för solel och uppmärksammar både bra exempel och utmaningar och hinder.