Så får det nedgrävda kärnbränslet nytt liv

2010-02-23 23:00  

Trettio år efter folkomröstningen ska nu kärnkraftsavvecklingen avvecklas. Och slutförvaret av kärnavfall blir inte längre slutgiltigt. Koppartunnorna ska kunna grävas upp och avfallet upparbetas till nytt bränsle i nya typer av reaktorer.

Den svenska linjen har varit att kärnkraften är en parentes i energiförsörjningen och att dess avfall ska sopas under mattan och grävas ner för gott, djupt i det svenska urberget. Alternativet, att upparbeta kärnavfallet, har inte varit aktuellt. Det medför en rad kostnader och problem vid hanteringen.

Men nu föreslår Kärnavfallsrådet att atomsoporna ska kunna grävas upp igen. Antingen för att omvandlas genom "transmutation" till mer kortlivade avfallsprodukter, eller upparbetas till nytt bränsle för framtida reaktortyper.

Den svenska modellen för slutförvar (KBS 3), som testas intill kärnkraftverket i Oskarshamn, bygger på att igensvetsade koppartunnor med avfall sänks ned en halv kilometer i urberget. Där packas de in i bentonitlera och locket läggs på för evigt.

För fyra år sedan gjordes försök att ta upp en koppartunna som begravdes enligt KBS 3-metoden några år tidigare.

Locket lyftes av, hälften av bentoniten grävdes bort och återstoden löstes upp med saltvatten och pumpades bort, varefter tunnan lyftes upp ur sitt hål.

Försöket lyckades enligt SKB som utförde testet. Men då hade inte förvaret förslutits, omgivningen var inte radioaktiv, tunnorna hade inte korroderat och avfallet var inte upphettat av strålningen. I verkligheten är villkoren betydligt mindre gynnsamma.

Men även om det går att gräva upp avfallet igen blir förvaret dyrare att bygga och mindre säkert.

Samtidigt blir det möjligt att göra avfallet mer kortlivat och mindre farligt på sikt. Och det ger tillgång till en resurs, som avfallet kan visa sig bli i framtiden.

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt