Reservelverken har allvarliga brister

2007-12-21 14:26  

Mer än hälften kan inte användas utomhus om det snöar eller regnar, två gick sönder och flera ger inte den effekt som tillverkaren lovar. Ett nytt test från Energimyndighetens visar på allvarliga brister hos reservelverk.

När stormen Gudrun drog in över södra Sverige för några år sedan upptäckta många människor att det kan behövas ett nödsystem om elnätet slås ut. Ofta består det av en diesel- eller bensinmotor som driver ett litet elverk.

Energimyndighetens test av 14 reservelverk för villor och lantbruk visar att det finns stora brister i driftssäkerhet.

-Dessutom finns det ingen inget självklart samband mellan pris och kvalitet, säger Anders Odell, handläggare på Energimyndigheten.

Till exempel är Hondas elverk för drygt 11 000 kronor IP-klassat, vilket innebär att det kan stå utomhus i regn och snö och även skyddar den som använder det mot brännskador och rörliga delar.

Det är däremot inte Briggs & Strattons sju tusen kronor dyrare reservelverk och det trettio tusen kronor dyrare aggregatet från UAB (ett aggregat för professionellt bruk som användes som referens i testet).

Totalt var det nio av fjorton elverk som inte klarar av att stå under bar himmel i alla väder.

Energimyndigheten provkörde aggregaten 150 timmar i sträck. Ett ganska beskedligt långtidstest, med tanke på att det fanns människor som var utan el i en månad efter stormen Gudrun. Trots det slutade Ferax generator att leverera ström efter 38 timmar och Fastpowers efter 82.

-Det är allvarligt, säger Anders Odell. I en nödsituation måste man kunna lita på sitt reservelverk. Provkörningen visade också att flera aggregat gav mindre el (sämre effekt) än vad tillverkarna lovat. I ett par fall handlade det om hälften så mycket.

Ett annat problem med reservelverken är att de ofta levererar el av sämre kvalitet än den som finns i det vanliga elnätet. Det kan leda till skador på framför allt hemelektronik.

Tillverkarna är också dåliga på redovisa hur de uppfyller de europeiska säkerhetskraven, den så kallade CE-märkningen.

Bruksanvisningarna var ofta otydligt skrivna och ibland enbart på engelska.

Förutom de tekniska bristerna och den dåliga dokumentationen får den som använder ett reservelverk också räkna med ett högre elpris. Enligt Energimyndigheten steg priset per kilowattimma i genomsnitt från 1,25 kronor till 6 kronor .

Elva av de testade reservelverken drivs av bensin, två har dieselmotor och en har oljeblandad bensin. På de flesta överskrider avgaserna gränsvärdet för miljöutsläpp. För dieseldrivna reservelverk finns det inga krav på mätning av miljöutsläpp.

Några resultat ur undersökningen:

Klarar att köras utomhus när det regnar och snöar:

Honda ECM2800

SDMO Booster 2000

SDMO Alize 3000

Briggs & Stratton ProMax 2600

Geko 2801 E-A/MHBA (men bara generatorn är skyddad mot damm och vatten)

Gick sönder:

Fastpower DG60-3

Ferax 2200G

Lovar mer än vad de håller:

Pela United Power Equipment GG7200CLE-3

Gebe Powerman (väsentligt lägre effekt i test)

Geko 2801 E-A/MHBA

Honda ECM2800

SDMO Booster 2000

SDMO Alize 3000

Briggs & Stratton ProMax 2600 (väsentligt lägre effekt i test)

UAB Oruva IR KO ES-6

Billigast: Harald Nyborg Selecta 950 W, 1000 kronor

Dyrast: Briggs & Stratton ProMax 7500E-3, 18 700 kronor

(UAB Oruva IR KO ES-6 kostar 41 100 kronor, men är ett reservelverk för professionellt bruk, som användes som referens i testet)

Mycket för pengarna: Gisle Krigsvoll AB KGE 23000X/4. För 2400 kronor får man ett hyfsat 1-fas elverk, som ger bättre kvalitet på el än genomsnittet och klarar att leverera det nödvändigaste i ett hushåll.

Lite för pengarna: Fastpower kostar drygt 10 000 kronor, men slutade fungera efter 82 timmar.

Köpråd:

•Se till att elverket är CE-märkt

•Kontrollera att anvisningarna är skrivna på svenska och lätta att förstå. Gå igenom dem med försäljaren eller den som hyr ut.

•Se också till att elverket verkligen är anpassat efter dina behov. Det bör också stå i bruksanvisningen vad aggregatet

•inte lämpar sig för.

•Finns det några särskilda villkor för installationen? Om du behöver ett trefasigt elverk som ska försörja flera apparater

•i huset med el bör du kontakta en behörig elektriker.

•Begränsa din användning av el och spar pengar. Ju fler uppoffringar du är beredd att göra i din vardag, desto mindre elverk

•kan du välja.

•Fundera på var reservelverket ska stå. Eftersom elverk av det här slaget kräver kylning och ger ifrån sig ljud och

•avgaser placeras de ofta utomhus. Samtidigt visar Energimyndighetens test att de flesta aggregaten kan råka ut för

•driftsavbrott om de står under bar himmel när det regnar eller snöar.

•Se till att du har gott om bränsle och olja. Lär dig hur elverket ska hanteras och vilket underhåll som krävs.

Jonas Hållén

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt