Energi

Pilotfabrik för biodrivmedel i Piteå hotas av nedläggning

Pilotfabriken för tillverkning av fordonsbränslen i Piteå hotas av nedläggning Foto: Luleå tekniska universitet

Samtliga anställda vid pilotfabriken LTU Green Fuels i Piteå har varslats om uppsägning. Orsaken är brist på finansiering.

Publicerad

I pilotfabriken har en unik teknik utvecklats för att tillverka biobränslen genom förgasning. Fabriken har hittills tillverkat nära 1000 ton av fordonsbränslet bio-DME (dimetyleter) som bland annat levererats till Volvo för test i lastbilar.

Men nu hotas pilotfabriken av nedläggning. Alla de 18 anställda, varav de flesta är processingenjörer, har varslats om uppsägning.

– Det är väldigt trist. Anledningen är att vi saknar finansiering från och med maj nästa år och eftersom personalen har sex månaders uppsägningstid så tvingas vi ta det här beslutet, säger Rikard Gebart professor och forskningsansvarig vid LTU Green Fuels vid Luleå tekniska universitet.

Han har dock inte gett upp utan arbetar för att hitta en lösning.

– Vi jobbar på flera fronter genom att söka nya forskningspengar och vi har en positiv dialog med Energimyndigheten, säger Rikard Gebart.

Tillsammans med Piteås kommunalråd och LTU:s rektor kommer han även att uppvakta energiminister Ibrahim Baylan under nästa vecka.

Pilotfabriken drevs tidigare av företaget Chemrec som hade långt gångna planer på en storskalig fabrik i Örnsköldsvik för tillverkning av fordonsbränsle genom förgasning av svartlut, en biprodukt från papperstillverkning.

Men 2012 drog sig partnern Domsjö Fabriker ur projektet. Orsaken var bland annat en osäkerhet om regeringens långsiktiga skatteregler för biobränslen. På grund av svårigheterna att kommersialisera tekniken varslade Chemrec hela personalen om uppsägning i oktober samma år.

Den gången blev räddningen ett finansieringspaket, lett av Energimyndigheten på totalt 158 miljoner kronor. I samband med detta tog LTU över pilotfabriken genom att Universitetets holdingbolag köpte Chemrec och bildade LTU Green Fuels.

Rikard Gebart är övertygad om att det kommer att byggas anläggningar för bio-DME.

– Det finns inget som slår vår process i effektivitet. Därför är det viktigt att behålla all den kompetens som finns hos de anställda och som nu riskerar att försvinna.

Försägbara spelregler är dock en förutsättning för att företag ska våga satsa på att bygga anläggningar för förnybara bränslen menar han.

– Annars kan vi glömma det här med en fossilfri fordonsflotta till 2030.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Dimetyleter

DME står för dimetyleter och när bränslet framställs ur biomassa kallas det bio-DME. DME kan även framställas av naturgas.

Vid LTU Green Fuels fabrik i Piteå tillverkas bio-DME av pyrolysolja, från Fortums biooljeanläggning i Finland samt svartlut, en energirik, trögflytande bioprodukt från massaindustrin. Genom förgasning bildas syntesgas som sedan omvandlas till DME i två katalytisk steg.

Bränslet är en gas men omvandlas till vätska redan vid ett lågt tryck på fem bar. DME både lagras och transporteras i vätskeform. Hanteringen liknar den för gasol.

Bio-DME som bränsle i en dieselmotor ger lika hög verkningsgrad och en lägre ljudnivå jämfört med traditionella motorer. Jämfört med diesel ger bio-DME 95 procent lägre koldioxidutsläpp. Förbränningen ger dessutom mycket låga utsläpp av partiklar och kväveoxider.

Energiinnehållet är 28 MJ/kg jämfört med 43 MJ/kg för diesel.

DME från naturgas används i dag som drivgas i sprayflaskor och för skumning av skumplast. Men DME från naturgas eller kol används också i flera länder som drivmedel.