Ökad elanvändning utmanar redan belastat nät

2019-05-23 07:09  
Energiföretagens rapport: Dagens elnät räcker inte till för klara framtidens elbehov. Foto: TT

Dagens elnät räcker inte för att klara framtidens elbehov. Det hävdar Energiföretagen i en ny rapport.

Energimarknadsinspektionen håller med om att omställningen till fossilfritt innebär utmaningar men varnar för osäkra prognoser.

– Elektrifiering är en nyckel för att vi i Sverige ska kunna bli fossilfria till 2045, säger Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på branschorganisationen Energiföretagen.

Enligt en ny rapport som Energiföretagen beställt kommer elanvändningen år 2045 att öka från dagens 140 till 190 terawattimmar per år - en ökning som motsvarar mer än 1,5 gånger Danmarks årliga elförbrukning.

Elanvändningen väntas öka snabbare än tidigare trott, främst på grund av övergången till en fossilfri fordonsflotta. Även industrins och servicesektorns elbehov väntas öka kraftigt, enligt prognosen som ligger i samma härad som Energimyndighetens beräkningar.

Det ökade elbehovet innebär flera utmaningar, anser Per Holm.

Trängsel på nätet

– Till 2045 kommer majoriteten av den elproduktion som finns i dag att behöva bytas ut för den kommer att ha nått sin ålder. All vindkraft som står uppe i dag kommer att vara uttjänt till 2045. Att den ska bytas ut samtidigt som vi ska öka produktionen, det är en av utmaningarna vi ser, säger han.

Läs mer: Historiskt lågt elpris noterades i Sverige

Även elnäten skulle behöva bytas ut, anser han.

– Tittar vi på elnäten i dag så är de ganska gamla på många håll. Och vi ska klara av den här kraftiga utbyggnaden med bland annat elbilar i städer när det redan nu är trångt i elnätet. Det kommer att behöva nyinvesteras men även reinvesteras i elnäten.

Ytterligare en utmaning är effektbehovet som väntas öka från dagens 26 till 32 gigawatt år 2045.

– Det är viktigt att vi till exempel laddar våra elbilar på ett smart sätt, det vill säga natten när vi har ett lägre tryck, så att vi smetar ut effektbehovet över dygnet.

Långa tillståndstider

Även Therése Hindman Persson, chefsekonom på Energimarknadsinspektionen ser att omställningen mot ett mer hållbart samhälle innebär stora utmaningar, men påpekar att prognoser av det slag som Energiföretagen bygger sin rapport på är beroende av antaganden och indatakällor och kan vara osäkra.

– Vi tror också att det finns större utmaningar framåt än vad vi kanske har sett historiskt.

Läs mer: Är solceller på alla nya hus den bästa lösningen?

Att det råder brist på nätkapacitet i ett antal regioner, däribland de tre storstadsregionerna beror framför allt på att regionnätet inte kunnat utöka sitt abonnemang mot stamnätet. Den ökade efterfrågan och kraftiga urbaniseringen har inte gått att förutse.

Varför bygger man inte ut nätet så att det räcker?

– Det gör man, men det tar tid. Processen från planering till att en ny stamnätsdel är i drift tar lång tid. Vi har också en process i Sverige där Svenska kraftnät inte bara kan börja bygga. Flera samråd och justeringar sker som en del av processen. Det handlar om att man ska skapa så bra infrastruktur som möjligt.

Enligt Therése Hindman Persson tittar myndigheten också kontinuerligt på hur regelverket för bland annat nätregleringen kan förbättras och hur myndigheten på bästa sätt kan bidra till att framtidens elmarknad ska fungera ännu bättre.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt