Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken

Foto: Scanpix

Lungmätningarna av de anställdas radioaktiva stråldoser på Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås har visat för låga nivåer . I nya mätningar uppvisar de anställda i flera fall så höga värden att de närmar sig eller överskrider gränsvärdet.

Omkring 100 anställda vid Westinghouses kärnbränslefabrik uppvisar högre strålvärden än väntat.

Av dem har tretton personer så höga värden att de närmar sig eller överskrider gällande gränsvärde på 20 millisievert per år som är det genomsnittliga gränsvärdet på fem år.

Det visar preliminära beräkningar av stråldoserna utifrån urinprovtagningar som företaget utfört i fjol .

Resultaten har fått Strålskyddsmyndigheten att reagera. I ett föreläggande från december kräver man att bolaget senast den 1 februari redovisar de exakta stråldoserna per individ och åtgärder för att undvika internkontamination .

Westinghouse i Västerås är en av världens ledande tillverkare av kärnbränsle. Bolaget planerar att öka tillverkningen från 600 ton urandioxid per år till 900 ton. De höjda värdena gäller främst personal i de tre verkstäder där uran hanteras öppet. De anställda får dels stråldoser genom att vistas i närheten av uranet, dels riskerar de att andas in och svälja urandamm när de bearbetar uranet.

Den externa strålningen mäts med dosimetrar. Sedan 80-talet har stråldoser från det interna intaget mätts via främst lungmätningar. Det är en standardmetod som mäter gammastrålning utanför lungorna.

De nya genomförda beräkningarna på Westinghouse visar att stråldoserna underskattats.

— Dels har detektionsgränsen för mätning av uran i lungorna varit så hög att små doser inte varit registrerbara, dels har lungmätningarna inte tagit hänsyn till att uran ansamlas i andra organ i kroppen än i lungorna, säger Rolf Falk, strålskyddskonsult hos Strålskyddsmyndigheten, SSM.

Peter Hofvander, utredare på samma myndighet, beskriver att metoden inte snappar upp det dagliga låga intag av radioaktivt urandamm som personalen inandas, det vill säga de kroniska interndoserna.

För omkring ett år sedan satte Westinghouse i gång ett nytt mätprojekt kallat REN, som syftade till att man skapa en ”ren anläggning med låga personstråldoser”.

Man lät 176 personer som jobbar med öppen uranhantering att lämna upp till sju urinprover vardera i syfte att mäta uranhalten.

Proverna analyserades sedan med en känsligare metod än den man tidigare analyserat urinprover med på Westinghouse, då efter specifika händelser och kontroller.

Resultaten landade hos SSM den 29 oktober i fjol.

—Det var helt oväntat att det fanns så stora interndoser och det är naturligtvis inte acceptabelt för någon att jobba under sådana förhållanden, säger Peter Hofvander.

Hittills har en person av de 13 med mycket höga strålvärden har omplacerats men vederbörande är nu tillbaka i tjänst.

Varken ordföranden för IF Metall-klubben eller Thomas Hellström, huvudskyddsombudet på Westinghouse, säger sig ha fått några rapporter om oro bland personalen på grund av de höjda strålvärdena.

Gränsvärden för radioaktiv strålning

- Stråldos, oftast uttryckt i måttet millisievert, visar den sammanlagda mängden joniserande strålning som en människa utsatts för.

- Högsta tillåtna stråldos för den som arbetar i en verksamhet med joniserande strålning är i dag 50 millisievert per år men nivån anses vara för hög och är på väg att sänkas till 20 millisievert per år.

- Under fem år får dosen, enligt dagens regler, inte överskrida 100 millisievert. Det genomsnittliga gränsvärdet under fem år blir därmed 20 millisievert. Så höga värden når i dag bara enstaka personer inom kärnkraftsindustrin.

- Enligt ALARA-principen (As Low As Reasonably Achievable) ska arbetsgivare göra sitt bästa för att minimera strålningen så att ingen utsätts för några stråldoser.  

Källa: SSMs författningssamling 2008:51, KTH, handläggare på SSM.

Mattias Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt