Nya pengar till nanosolceller

2009-01-13 13:41  

Forskningen på att kommersialisera nanosolceller måste fortsätta. Det anser Energimyndigheten och Vinnova. Ytterligare 22 miljoner kronor satsas nu på att utveckla tekniken.

Hos forskningsbolaget Swerea i Mölndal pågår nu slutarbetet med att tillverka en 30x30cm stor solcellsmodul, uppbyggd av nanosolceller utvecklade vid KTH och Uppsala. Tillsammans bildar de ett konsortium, som leds av Anders Hagfeldt, professor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Enligt den utvärdering Energimyndigheten gjort tillhör konsortiet världseliten när det gäller forskning och kommersialisering av nanosolceller. Forskningen har tidigare tilldelats nära 35 miljoner kronor under åren 2005 till 2008.

- Med pengar vi får från Wallenbergstiftelsen hamnar vi runt samma summa även under de kommande tre åren, säger han.

Nanosolceller kräver varken renrum eller dyr utrustning, något som gör dem billigare att tillverka än dagens solceller av kristallint kisel. Men stora investeringar i andra nya billiga tekniker, som tunnfilmssolceller, ökar konkurrensen. Och med det kraven på att sänka tillverkningskostnaden ytterligare.

På agendan står nu nya och billigare elektroder, att framställa billigare och mer lättillverkade färgämnen samt att ersätta den flytande elektrolyten med en fast elektrolyt.

- Det vill vi bli världsledande på, säger han.

Målet för forskningen är paneler som ska sitta på husfasader och förse byggnaden med energi.

Samtidigt ska Anders Hagfeldt och hans kollegor även forska vidare på nästa generations nanosolceller. Målet är verkningsgrader över 32 procent. Hos dagens nanosolceller ligger den på dryga 10 procent.

Grätzelcell påminner om växternas fotosyntes

Nanosolceller, som också kallas Grätzelceller eller molekylära solceller, tar tillvara ljusets energi på ett sätt som liknar växternas fotosyntes. Men i stället för klorofyll används nanopartiklar av titandioxid, som doppats i ett färgämne med metallen rutenium.

Färgämnets elektroner får så mycket energi av ljuset att de kan hoppa ut ur molekylen och skapa en ström mellan två elektroder. Elektrolyten mellan elektroderna skyfflar nya elektroner till färgämnet så att det kan fortsätta att skapa ström.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt