Nya förslaget: Statliga auktioner för infångad koldioxid

2021-04-16 16:21  

För att klara klimatmålen måste Sverige fånga in och lagra koldioxid även från förnybara källor. Energimyndighetens förslag är att stötta ett sådant arbete med hjälp av omvända auktioner. 

I dag finns inget stödsystem till de som avskiljer, fångar in och lagrar koldioxid från förnybara källor, det som kallas bio-CCS eller beccs. Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utforma ett svenskt system för detta och har i dag, fredag, offentliggjort sin delredovisning.  

Myndigheten föreslår att det statliga stödet utformas med hjälp av omvända auktioner. Det innebär att den som kan åstadkomma negativa utsläpp till lägsta pris kommer att vinna anbudet. Det ska bli mest kostnadseffektivt, både för staten och aktörerna. 

– Vårt uppdrag var att utreda om stödsystemet skulle basera sig på en fast lagringspeng eller omvända auktioner. Att vi föreslår omvända auktioner beror också på att vi bedömer det vara enklare att genomföra, förklarar Anders Pousette, handläggare på Energimyndigheten. 

Läs mer: Koldioxidsugen på Island blir störst i världen

Biobränslen, som produceras av biomassa, är något som kan orsaka utsläpp av biogen koldioxid.

10 miljoner ton koldioxid

Med hjälp av beccs beräknas Sverige kunna ta vara på åtminstone 10 miljoner ton biogen koldioxid varje år. Stödet ska till en början vara begränsat till som mest 2 miljoner ton biogen koldioxid per år.  

– Det ligger inom ramen för vårt uppdrag och är så stor vi bedömer att potentialen är fram till 2030. säger Anders Pousette. 

Då räknar man också med att kostnaden i snitt kommer att ligga mellan 1 000 och 1 500 kronor per ton för hela processen, inklusive transport och lagring.  

– Det är ingen som riktigt vet var priset kommer att landa och därför är det också svårt att sätta en fast peng på detta. Varje aktör kommer att behöva göra en detaljerad kalkyl, och det kan slå rätt olika, exempelvis beroende på var en anläggning är placerad, säger Anders Pousette. 

Läs mer: Alla detaljer om Musks miljontävling – som ska rädda klimatet

Energimyndigheten har pratat med dem som ligger långt fram med beccs i Sverige, och som redan har testanläggningar i drift. Om en första auktion blir av i slutet av nästa år och en tilldelning av medlen kan ske året därpå, då räknar dessa aktörer med att det kan ta åtminstone tre år till innan de har byggt upp en fullskalig anläggning för beccs.  

– Då är vi alltså inne på år 2025 eller 2026, vilket ligger i linje med när Norge räknar med att kunna ta emot koldioxid för lagring. Så på pappret ser vi detta som ett realistiskt scenario, säger Anders Pousette.

Ingen biokol i förslaget

Biokol kommer inte att ingå i det här stödsystemet, enligt Energimyndighetens förslag. Biokol  tillverkas av organiska material som trärester, kan användas som jordförbättring eller ersätta stenkol i industriprocesser och därmed minska koldioxidhalten i atmosfären eller minska utsläppen från industrin.  

Anders Pousette förklarar att det bland annat beror på att det är svårt att göra jämförelser mellan bio-CCS och en biokolslösning, men också för att det redan finns ett användningsområde för biokol som kommersiell produkt i dag. 

– Biokol, som koldioxidsänka för att bidra till energi- och klimatmål, kan vara relevant i andra sammanhang men behöver då utredas särskilt, säger han. 

I ett nästa steg ska Energimyndigheten föra en dialog med potentiella aktörer. Därefter ska myndigheten lämna ett förslag på hur systemet ska utformas mer i detalj. Slutredovisningen lämnas i november i år. 

– Vi ser att beccs är ett område som har rönt stort intresse från politiken och aktörerna. Men vi har inte presenterat något slutgiltigt förslag ännu, utan det vi ska göra nu är att upprätta individuella dialoger med potentiella intressenter, så vi kan fastställa hur en fungerande modell ska se ut. Vi vill inte ha ett stödsystem som ingen kan bjuda på, eller som betraktas som oanvändbart, säger Anders Pousette. 

Hela delredovisningen hittar du här.

Planer på fullskalig koldioxidlagring i Norge 

Den norska regeringen vill satsa stort på avskiljning och lagring av koldioxid, det som kallas CCS. I en tidigare artikel har Ny Teknik förklarat hur svenska företag i framtiden kan få pumpa ned sin koldioxid i den norska havsbottnen. 

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt