Ny Teknik i Arktis: Det gäller att undvika isberg

2015-01-17 06:00  

ARKTIS. Igår kväll pratade jag med Sergei Korsan, en rysk planktonforskare, som berömde forskningsfartygets kapacitet och egenskaper.

BLOGG.

– En stor fördel är att motorn inte skakar särskilt mycket. Det brukar vara svårt att hålla kvar våra små, små plankton i synfältet i mikroskopen på grund av att motorn vibrerar så häftigt. Men här kan vi sitta i laboratoriet på nedre däck och jobba fokuserat utan de problemen, sade han.

Dessutom är fartyget försett med alla möjliga vinschar för att sänka och ta upp olika typer av provtagare, mätbojar, planktonnät, trålar bara för att nämna en liten del av utrustningen.

Varje provtagare måste hanteras på ett särskilt sätt av besättningen för att proven ska vara i så gott skick som möjigt. Så visst är det ett speciellt fartyg.

Därför tänkte jag berätta mer om RV Helmer Hanssen, som jag befinner mig på sedan i måndags eftermiddag. Så jag gick upp till bryggan, och pratade med fartygets kapten, Jon Almestad.

Han drog allmänna data: Båten byggdes 1988 och var då Norges mest moderna räktrålare. Fyra år gick hon som trålare utanför Grönland och Barents hav. Hon byggdes för att förse den japanska marknaden med fisk.

1990-92 byggdes hon om till forskningsfartyg och gick på kontrakt för universitetet i Tromsö. Nu ägs hon av universitetet.

Och är 64 m lång och 13 m bred. Maskinen är på 4 000 hk. Drivmedlet är vanlig diesel, och motorn är utbytt för att kunna rena kväveoxidutsläppen. Maxfart 16 knop. Då drar den 15 000 liter per dygn. Vid gång i 11 knop drar hon väsentligt mindre, bara 6 000 l/dygn.

Namnet Helmer Hanssen är efter navigatören på Amundsens berömda expedition till Sydpolen. När målet närmade sig, flyttade sig Hanssen bakom Amundsen så att han fick nå fram först.

Helmer Hanssen är det forskningsfartyg i Norge som används mest – 300 dygn om året. Och det enda fartyget i Norge som kan ta vara på fisken, det vill säga rensa och frysa in den. Det är till god hjälp när man utför försök med kommersiella trålar. Upp till 100 ton fångst kan tas om hand.

– Men det har hänt att fångsten har varit hela 600 ton, och det har också gått bra, säger Jan Almestad.

 

Vad gör att Helmer Hanssen är ett bra forskningsfartyg?

- Den är utrustad för att utföra många olika typer av undersökningar. Det används av geologer, av havsforskare för att kartlägga de kommersiella fiskbestånden och för sälfångst utanför Jan Mayen.  Den är byggd för att klara de här olika uppdragen.

Den har en sänkköl på 18 ton med akustiska instrument, som sticker ner för att inte instrumenten ska bli störda.

Den har också ett multistrålekolod som visar hur havsbotten ser ut över flera tusen kvadratmeter stora områden. Sådana har använts t ex för att söka efter det försvunna malaysiska flygplanet i Indiska oceanen.

Fartyget klarar att gå i lättare, uppbruten is, men klarar inte att bryta is. Det är 30 cm mellan spanten i stället för 60 cm på andra fartyg. Och spanten går ner 3 meter under vattenlinjen och 2-3 meter över för att skrovet ska stå emot is. 30 mm isskydd, extra tjocka plåtar av stål.

Den har också god kapacitet för att ha med många personer. En normal expedition kan ha 40 deltagare, utöver besättningen på 11 man.

 

Hur extremt kan vädret vara i arktiska vatten?

- Det gäller att ha koll på isen så vi inte kommer för långt in och att undvika isberg. Det gör vi genom att se på iskartorna som vi hämtar från yr.no. Men det är svårt att få kontakt med internet norr om 80e breddgraden.

- Om det är hårt väder får man gå in i isen tills stormen dragit över. Eller lägga fören mot vinden och vänta.

Jan Almestad har jobbat 14 år som kapten på Helmer Hanssen. Innan dess var han kapten på ett fiskefartyg.

 

Vad är skillnaden mellan att vara på ett fiskefartyg och ett forskningsfartyg?

- Här slipper jag tänka på att det ska vara en fångst på ett visst antal ton med hem.



Fler blogginlägg från Arktis:

Har inte sett skymten av fast is

Okänd ”hot spot” hittad

Ny Teknik i Arktis: En PC under vattnet gör jobbet lättare

Jodå, det går att forska i Arktis på vintern



Följ Ny Teknik på Facebook!

 

Susanna Baltscheffsky

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

AI Pension

Debatt