Norsk vågkraft lockar svenskt kapital

2008-02-13 13:34  

Det norska bolaget Langlee har hittat ett nytt sätt att utvinna kraft från vågor. Nu köper invesmentbolaget Borevind tio procent av vågenergibolaget.

Intresset ökar för att utvinna el ur havet. I slutet av förra året fanns mer än 50 projekt runt om i världen, de flesta på teststadiet.

Majoriteten hämtar kraft från vågornas vertikala rörelse, ofta med bojar som guppar på havets yta.

I Sverige finns det också ett par bolag som utvecklar kraftverk för långsamma strömmar på havets botten.

Langlee Wave Power AS i Asker utvecklar ett system som tar vara på den horisontella rörelsen i vågenergin.

Strax under ytan sitter ett antal vingar som roterar och vickar fram och tillbaka av havets kraft och därmed alstrar energi ungefär på samma sätt som en mikrofon absorberar vibrationerna i luften.

Vingarna är fästa på en betong- eller metallpelare, som i sin tur är förankrad på 8-20 meters djup.

Langlees egna tester visar att fyra vingar med en yta på 14 x 12 meter vardera kan ge en effekt på 400 kW.

Eftersom vågkraftverken placeras på grunt vatten kan generatorerna och den utrustning som behövs för att omvandla den hydrauliska kraften till elektricitet byggas på land.

Dessutom kan armarna som vingarna är fästa på fyllas och tömmas på vatten, som ballasttankar. Det gör att det snabbt och enkelt går att höja konstruktionen över vattenytan.

- Systemet är mycket kostnadseffektivt. Det är billigt att installera och billigt att underhålla, säger Borevinds VD Owe Linton.

Köpet är investmentbolagets första inom vågenergisektorn. Langleee befinner sig i en tidig fas. Om allt går enligt planerna ska vågkraftverken finnas på marknaden runt 2010.

Förutom satsningen på vågkraft satsar Borevind på allt från vind-, bio- och geotermisk energi till bränsleceller och spillvärme. Senaste investering var i solcellsföretaget GPV i Gällivare.

Jonas Hållén

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt