Norge riskerar åtta oljefonder med CO2-lagring

2009-12-17 07:30  

Norge kan ta emot all koldioxid från Europas kolkraftverk och industrier och tjäna grova pengar på det. Men om gasen läcker ut blir Norge skadeståndsskyldigt – upp till åtta och en halv oljefond!

Det skriver den norska ingenjörstidningenTeknisk Ukebladi senaste numret.

Genom att ta emot koldioxid från andra länder och lagra den i den gigantiska sandstensformationen Utsira på 800-1000 meters djup under havets botten skulle Norge kunna plocka in uppemot 4 000 miljarder norska kronor i intäkter.

Utsiraformationen, som inte ska förväxlas med ön Utsira, är en 300 kilometer lång och 50 kilometer bred formation av porös sandsten på 800-1000 meters djup under havsbotten.

Utsiraformationen sträcker sig längs den norska kusten utanför Bergen och Stavanger.

Kan svälja 500 års koldioxid
De beräkningar som hittills gjorts visar att Utsiraformationen kan ta emot 40 miljarder ton koldioxid. Det motsvarar all koldioxid från Europas kraftverk och industri under 500 år, enligt Teknisk Ukeblad.

Men vad händer om koldioxiden läcker ut och orsakar skada på liv och egendom?

Enligt ett nytt EU-direktiv är det värdlandet som har det långsiktiga ansvaret för koldioxidlagringen.

22 000 miljarder kronor i skadestånd?
Norge skulle därmed teoretiska kunna bli skadeståndsskyldig för helt ofattbara summor – nästan 22 000 miljarder norska kronor eller åtta och en halv norsk oljefond, skriver Teknisk Ukeblad.

Det är den norska olje- och energiministern Terje Riis-Johansen som tryckt på för att göra det möjligt att exportera koldioxid över landsgränserna.

Men den norska regeringen har inte gjort någon beräkning av vad det här ansvaret kan kosta i värsta fall. Det bekräftar det norska olje- och energidepartementet OED för Teknisk Ukeblad.

- Det finansiella ansvaret måste klaras ut innan Norge börjar lagra CO2 från andra länder, säger Trude Borge Iversen, talesman för OED, till Teknisk Ukeblad.

Måste hålla tätt i hundratals år
Trude Borge Iversen menar att Norge inte ska behöva ta på sig hela ansvaret vid en olycka, men andra bedömare tror att det blir svårt, näst intill omöjligt, att dra sig undan ansvaret.

- Det rör sig om stora mängder koldioxid som ska lagras över lång tid. Det är viktigt för Norge att noga överväga riskerna med att ta emot koldioxid från hela Europa, säger Asbjörn Torvanger, forskare på det norska Ciceroinstitutet.

Tre norska lagringsplatser

Sleipner

Naturgasen från Sleipner Väst renas från koldioxid så att den innehåller maximalt två procent CO2. Statoil slipper därmed koldioxidskatt på 300 miljoner kronorr per år.

Koldioxiden lagras Utsiraformationen. Cirka 1 miljon ton årligen. Hittills 12 millioner ton.

En seismisk undersökning från 2008 visar att havsvatten som mättas med koldioxid är tyngre än vatten och sjunker till botten i reservoaren.

Snøhvit

Koldioxiden kommer från raffinaderiet på Melkøya i Nordorge.

Där fångas 900 000 ton CO2 in per år och injiseras i en sandstensformasjon som ligger under olje- og gasreservoaren på Snøhvit-fältet.

Sandstensformationen skulle kunna ta emot dubbelt så mycket koldioxid som i dag.

Johansen-formasjonen

Ligger under Trollfältet väster om Sognefjorden. Planlagt for lagring av CO2 från raffinaderierna i Mongstad.

Gassnova arbetar med projektet.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt