Norge fruktar fler svåra oljeolyckor

2008-11-21 15:41  
Statfjord A-plattformen har varit inblandad i två olyckor på mindre än ett halvår. Foto: Statoil

Den 24 maj i år gick larmet på den stora oljeplattformen Statfjord A. Hela plattformen fylldes med gas och den var bara en gnista från att flyga i luften. "Rena turen", säger Petroleumtilsynet.

Det har varit flera tillbud, som skulle kunnat växa till allvarliga olyckor, på den norska kontinentalsockeln de senaste åren, skriver den norska tidningen Teknisk Ukeblad.

På tillsynsmyndigheten Petroleumtilsynet Ptil är man bekymrad och menar att det är rena turen att man undgått stora katastrofer.

- Vi är bekymrade för att riskerna är större i dag, säger Magne Ognedal, direktör på Ptil, till Teknisk Ukeblad.

Och på den fackliga organisationen YS-forbundet är man mycket kritisk till utvecklingen som går mot att faran för stora olyckor ökat betydligt.

Terje Nustad på YS-forbundet menar att företagsledarna i dag bara tänker på att spara pengar.

- Ta bara Statoil Hydros neddragningar av bemanningen på plattformarna. Det är bara pr-strunt för att tillfredsställa aktiemarknaden. Men det sätter liv på spel, säger Terje Nustad.

Han anser att det är en stor skandal och visar att företagsledningen inte har kontroll.

Men Magne Ognedal på Ptil är inte lika säker på att nedbemanningen på plattformarna ökar risken för stora olyckor.

- Vi förutsätter att bolagen följer regelverken, säger han.

Men han säger samtidigt att riskmedvetenheten inte är tillräckligt hög och hänvisar till den kritik som Ptil riktade mot Statoil efter olyckan i våras på Statfjord A.

- Olyckan på Statfjord A var en väckarklocka. Många säkerhetsbarriärer i systemet fungerade inte, säger direktör Gunnar Breivik i Statoil Hydro till Teknisk Ukeblad.

Strax efter klockan sex på morgonen den 24 maj gick larmet. Olja hade läckt ut och förgasats.

Plattformens betongben, där olja lagras, fylldes med gas med ett tryck som översteg 18 bar. Benen är bara konstruerade för att klar 8 bar.

- Jag törs inte tänka på vad som kunde ha hänt. Hela plattformen skulle kunnat kollapsat, säger Gunnar Breivik på Staoil Hydro.

Olyckan skedde när Aker Solutions skull täta läckan i ett dräneringssystem i lagringsutrymmena.

Det var mindre än ett halvår efter det stora läckaget från Statfjord A, en olycka som inträffade när ett fartyg skulle tanka över olja från plattformen till fartyget.

Elva svåra olyckor

1977. Oljeplattformen Bravo på Ekofiskfältet fick fel på en säkerhetsventil den 22 april 1977 och oljan sprutade okontrollerat ur borrhålet. Det är det hittills största oljeutsläppet i Nordsjön.

1980.Den hittills allvarligaste olyckan på den norska kontinentalsockeln inträffade den 27 oktober 1980. Under en svår storm tappade borrplattformen Alexander I. Kielland ett av sina ben, kantrade och sjönk. 123 av de 212 ombord omkom.

1985.Borriggen West Vanguard träffade på en gasficka på Haltenbanken den 6 oktober 1985 och det okontrollerade gasutsläppet satte borriggen i brand.

1998. Den 6 juli 1988 exploderade oljeplattformen Piper Alpha på den brittiska sidan och 167 personer miste livet.

1991.Oljeplattformen Sleipner A tappade sitt betongunderreda den 23 augusti 1991. När betongfundamentet träffade havsbotten på 200 meters djup gav det utslag med 3:a på Richterskalan.

1998. Ännu en olycka på Sleipner A inträffade den 17 oktober 1998. Brand på däck efter att diesel till elgeneratorerna runnit ut.

2004.Storbrand på Mongstadraffinaderiet den 12 juli 2004.

2004.Gasläcka på Snorre A den 29 november 2004. Man lyckades täta hålet med 50 kubikmeter cement och undvek katastrof.

2006. Gasläcka på Visundplattformen tre minuter efter midnatt den 19 januari 2006. Gasen strömmade i timmar innan läckan kunde tätas.

2007. Fyra tusen kubikmeter råolja läckte ut från Stafjord A den 12 december 2007 i samband med att en oljetanker skulle lastas.

2008. Statfjord A läcker olja från ett av sina tre ben där olja lagras och samtliga 217 ombord evakuerades.

Källa: Teknisk Ukeblad nr 40 2008

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt