Miljardprojekt: Världens mest energieffektiva aluminium

"Detta är en stor och viktig milstolpe.” Norsk pilotanläggning med ny teknik för tillverkning av aluminium är nu i full gång.

Norska industrikoncernen Hydro invigde anläggningen i Karmøy, norr om Stavanger, förra året. Ett halvår efter att statsminister Erna Solberg klippte snöret och förklarade Karmøy Pilot öppnat är nu den första elektrolyscellen i drift. De nästkommande 59 som utgör Karmøy Pilot kommer startas upp successivt under våren och sommaren.

De nya elektrolyscellerna ska producera aluminium med en energiförbrukning på 12,3 kWh. Det är omkring 15 procent lägre än världsgenomsnittet (cirka 14,5 kWh). Det innebär också mycket lägre CO2-utsläpp per ton producerat aluminium.

Tekniken har utvecklats under tio års tid och har testats i mindre skala på en referensanläggning i norska Årdal.

Hydro hade hoppats på att få igång produktionen före nyår, men ser inte på ett par månaders försening som ett prestigenederlag.

- När vi har jobbat så länge på att utveckla tekniken tar vi hellre några veckor extra på oss för att försäkra oss om att alla komponenter och delar av systemet fungerar till 100 procent innan vi börjar, säger Hans Erik Vatne.

Han är koncerndirektör och chef för teknik, forskning och innovation. Han är väldigt nöjd med att vara igång.

- Detta är en stor och viktig milstolpe. Vi startar upp granncellen som nästa steg och fortsätter sedan gradvis med de andra cellerna. Det är enorma strömstyrkor vi pratar om. Säkerhet är avgörande, säger Hans Erik Vatne.

Vid Karmøy Pilot är strömstyrkan 450 kA (kiloampere). Som jämförelse använder Hydros mest moderna fabriker i Sunndalsøra och Qatalum i Qatar en strömstyrka på 300 kA.

Läs mer: Norsk metod för magnesium kapar utsläpp

Så extrema styrkor och tillhörande magnetfält är mer än många av underleverantörerna har varit uppe i.

- Det blir mycket stora och kraftiga magnetfält och vi måste försäkra oss om att ingen elektronik eller annan utrustning sviker, inte ens i de mest bortglömda krokarna, säger Hans Erik Vatne.

Han är väldigt nöjd med att Hydros egen cellteknik inte har orsakat förseningen av starten.

Fast aluminium är inte magnetisk men i flytande form blir den det. Därmed kommer driften i en cell att påverka processen i cellen bredvid. För mycket vågor och rörelser i smältan kan orsaka stora problem och gå utöver kvaliteten och energianvändningen.

- Nyckeln i vår teknik är att tömma magnetfälten och kontrollera det som händer inne i cellen. Därför blir det en gradvis och kontrollerad uppstart av de kommande cellerna, säger Hans Erik Vatne.

Hydro har investerat 4,3 miljarder norska kronor i det som blir världens mest moderna elektrolysceller. Norska staten genom Enova har stöttat projektet med cirka 1,6 miljarder norska kronor.

Fabrikschef Tom Petter Johansen är glad över att komma igång med produktionen.

- Vi är stolta, men känner också ett väldigt stort ansvar för att förvalta de här värdena. Det är stora investeringar som lagts ner och vi behöver också klara av att leverera resultat med de förutsättningar som finns i projektet, säger han.

Pilotanläggningen består av 48 elektrolysceller som kommer producera med en elförbrukning på 12,3 kWh per kilo aluminium. Dessutom tillverkas 12 celler där målet är att komma ner i 11,8-11,5 kWh/kg.

Årsproduktionen på pilotanläggningen kommer vara cirka 75 000 ton primäraluminium. Det tillkommer utöver den ordinarie produktionen på 200 000 ton på Karmøy-anläggningen.

Hydros egen film om pilotanläggningen:

Artikeln publicerades först i Teknisk Ukeblad.

Hydro Karmøy Pilot

Pilot- och demonstrationsfabrik för ny elektrolysteknik.

Totalt 60 celler med en årlig produktionskapacitet på cirka 75 000 ton.

48 celler har HAL4e-teknik (12,3 kWh/kg).

12 celler kommer att ha HAL4e Ultrateknik (11,5-11,8 kWh/kg).

Prislapp: 4,3 miljarder norska kronor. Hydros projektkostnader: 2,7 miljarder kronor. Enovastöd: 1,6 miljarder kronor.

Så tillverkas aluminium

Tillverkningen startar med materialet bauxit, en lerliknande jordart som utvinns på ett par meters djup under jord.

Lerjorden tvättas och males och löses sedan upp i kaustiksoda under högt tryck och hög temperatur. I processen separeras aluminiumoxid från bauxiten. Vätskan renas och torkas till ett pulver.

I en aluminiumanläggning löses pulvret i en elektrolytisk process, där elektrisk ström leds genom elektrolysen, mellan en negativ katod och en positiv anod av kol.

Källa: Hydro

Tore Stensvold / Teknisk Ukeblad

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt