Metoder för rening av gifterna saknas

2014-05-13 05:30  

Det är svårt, dyrt och omständligt att få bort de giftiga perfluorerade ämnen som bland annat finns på F17 i Kallinge, Blekinge. I dagsläget saknas optimala metoder för rening och sanering.

Perfluorerade ämnen, så kallade PFAA-ämnen, är industrikemikalier som bland annat har använts som tillsats i brandsläckningsskum. Ämnena har hittats i dricksvatten på flera håll i landet, men allra högst värden har uppmätts i Kallinge.

Det ämne som anses värst i gruppen är perfluoroktansulfonat, PFOS. I förra veckan avslöjade Ny Teknik att 140 000 nanogram PFOS har uppmätts per liter grundvatten på F17 i Kallinge.

Det är det högsta talet som Kari­n Norström, expert på PFAA-ämnen på IVL Svenska Miljö­institutet, har hört talas om.

– Det är väldigt, väldigt högt. Då är man nära källan, säger hon.

Men frågan är vad Försvarsmakten och Ronneby kommun kan göra åt saken. I dagsläget finns inga optimala metoder för att få bort kemikalierna.

– För vatten finns det flera metoder som fungerar, men det är inte så himla lätt att tillämpa dem praktiskt. Det har varit ganska mycket problem med att hitta allt förorenat vatten, säger Karin Norströ­m.

Till exempel har man försökt samla upp vatten från brandövningsplatsen på Landvetter via en damm, där vattnet filtreras med aktivt kol innan det rinner vidare. Filtreringen är effektiv, men räcker ändå inte.

– Vattnet från brandövningsplatsen tar andra vägar än förbi dammen, så det vatten som rinner ut från flygplatsen är kontaminerat ändå, säger Karin Norström.

Ännu svårare är det att sanera mark som har förorenats av perfluorerade ämnen. Forskning pågår på området, men än så länge har många metoder bara testats i laboratorium.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, identifierar i en rapport från februari att den metod som har störst potential är termisk desorption, som görs på plats med hjälp av elektrisk konduktivitetsuppvärmning. Det innebär att elektroder värmer upp det förorenade markområdet och de ämnen som då frigörs i gasform fångas upp med hjälp av vakuum­extraktion.

Metoden är snabb, men dyr, och marken som behandlas kan bli steril. FOI konstaterar också att metoden inte har använts på perfluorerade ämnen ännu och att den behöver utvärderas både praktiskt och teoretiskt.

Enligt Karin Norström tillämpas inga saneringsmetoder för perfluorerade ämnen på förorenad mark någonstans i världen.

– Förutom att rena grundvattnet så gör man inget. Man hanterar inte riktigt problemet i dag, säger hon.

När det gäller rening av vatten finns flera metoder, till exempel filter med aktivt kol, jonbytarfilter, adsorptionsfilter med polymerer samt nanofilter. Men Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket konstaterar i en rapport från förra året att inga av metoderna är optimala.

Metoder för avskiljning av PFAA i vatten

  • Filter med aktivt kol: har en hög reningsgrad för PFOS men sämre för perfluorerade ämnen med kortare kolkedjor. Organiskt material i vattnet mättar kolet snabbt, vilket försämrar reningseffekten. Metoden är dyr eftersom kolet inte kan regenereras på plats.
  • Adsorptionsfilter med polymerer: Ger bra avskiljning men filtret blir snabbt mättat och är svårt att regenerera.
  • Jonbytarfilter: fungerar bäst för ämnen med långa kolkedjor. Avskiljningen förbättras av organiskt material men nackdelen är att den kan försämras av konkurrerande joner.
  • Nanofilter: Filtreringen fungerar relativt väl, men ett visst läckage av PFAA-ämnen kan förekomma. Vattenförbrukningen ökar internt med 10-20 procent. Även ämnen som är önskvärda i vattnet tas bort.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL