Energi

Magne - atomsopbilens hemlighet

Bilden visar alla experiment som gjorts i Äspölaboratoriet ned mot ljup på 450 meter ned i berget i anslutning till Oskarshamns kärnkraftverk.

Magne väger 100 ton fullastad och är troligen världens största helautomatiska robot. Det är Magne som ska visa hur det svenska kärnbränslet ska begravas – men också hur det kan tas tillbaka.

Publicerad

Magne är en prototyp av den maskin som ska hantera kopparkapslar med radioaktivt kärnbränsle i det svenska slutförvaret 500 meter ned i urberget.

Förarlösa Magne testas nu i det underjordiska Äspölaboratoriet intill Oskarshamns kärnkraftverk.

Alldeles före jul gjordes den sista finjusteringen av det helautomatiska navigeringssystemet.

Uppgiften är att visa att det utan problem går att sänka ned - och ta upp - 27 ton tunga kopparkapslar med radioaktivt kärnavfall i och ur deponeringshålen i det underjordiska slutförvaret.

- Vi ska göra tusen stycken sådana här operationer i år och nästa år – deponering och  återtag, deponering och återtag, deponering och återtag tills vi ser att det fungerar utan problem, säger projektledaren Per Ernfors till Ny Teknik.

Magne har programmerats att utan förare hitta rätt i tunnelsystemet, ställa sig över rätt deponeringshål, fälla ut stödbenen så att Magne står stadigt och därefter med millimeterprecision sänka den fem meter långa kopparkapseln med urankutsar från de svenska kärnkraftverken i de bentonitklädda deponeringshålen.

- Spelrummet i hålet än bara tio millimeter. Kapseln måste placeras rätt och får inte skada bentonitisoleringen, säger Per Ernfors.

Kan ni plocka upp kapslarna igen?

- Javisst. Vi testar både deponering och återtag. Under testerna fyller vi visserligen inte deponeringshålet eller tunneln med bentonitlera, men Magne ska kunna gå in och plocka ut deponerade kapslar även efter att hål och tunnel förslutits, säger Per Ernfors.

Varför ska ni kunna plocka upp dem?

- Till exempel om de läcker eller om man vill ta tillbaka bränslet och upparbeta det för att användas i nästa generations reaktorer om 40 år.

Hur fungerar strålskyddet under testerna?

- Vi testar visserligen med äkta kopparkapslar men de är inte fyllda med kärnbränsle alltså inte radioaktiva. Annars är allt realistiskt – deponeringshålet, bentoniten, fästet på kapseln ovansida för att sänka ned den och strålskärmarna på Magne, säger Per Ernfors.

Nu öppnas den igenmurade tunnleln i Oskarshamn.

Läs också miljörörelsens kritik mot att öppna slutförvaret.

Faktablad om Magne.

SKB kommenterar:

Med anledning av publiceringen om vår deponeringsmaskin Magne i Ny Teknik 26 januari finns det anledning att göra ett förtydligande.

Deponeringsmaskinens främsta uppgift är att på ett kontrollerat sätt deponera kapslarna med det använda kärnbränslet i det framtida slutförvaret. Automatiserat, strålskyddat och med millimeterprecision kommer den att hantera de 27 ton tunga kapslarna och placera dem i lodräta deponeringshål. Det är med detta i åtanke som maskinen har konstruerats och nu testas i Äspölaboratoriet.

Möjligheten att återta kapslar är en nödvändighet vid driften av det kommande slutförvaret. Det handlar alltså om att under driften, vid behov, kunna "backa bandet", för att sedan på nytt lägga kapseln på plats med uppfyllande av precisionskraven.

SKB varken planerar eller argumenterar för att kapslarna ska återtas för till exempel upparbetning. Vi planerar för en säker slutförvaring och inget annat. Vad eventuella framtida generationer väljer att göra är något som man bara kan spekulera kring. Det viktiga är att de generationer som utnyttjat elen tagit sitt ansvar för avfallet också i praktiken och ordnat ett säkert slutförvar, som inte kräver några ytterligare åtgärder av framtida generationer.

Jimmy Larsson-Hagberg, presschef, SKB

Dubbelfakta

Deponeringshålet i berget kläs med ringar av hård bentonitlera. Varje ring väger 2,5 ton och sänks ned med ett specialtillverkat lyftverktyg som håller fast bentonitringen med vakuum.

Det ryms en kopparkapsel med radioaktivt kärnbränsle i varje deponeringshål. Magne är försedd med strålskärmsskydd så att personal kan åtgärda fel utan att utsättas för radioaktivitet.

När kapseln placerats i hålet fyller man upp med bentonitblock och bentonitpellets och packar ihop det så att det blir slätt. Då fungerar bentonitlocket som strålskärmning.

Slutligen fylls hela tunneln med bentonitlera med hjälp av en speciell robot som varje dygn staplar 240 ton lerblock i tunnlarna i slutförvaret.

För att komma åt kopparkapslarna efter att tunnlarna förslutits måste alla lera lösas upp till slam och pumpas ut.

Ett återtag av det deponerade kärnbränslet var från början aldrig aktuellt. Uppgiften var ett säkert slutförvar.

Men över hela världen höjs röster för att använt kärnbränsle ska kunna upparbetas och utgöra nytt bränsle i nästa generations kärnreaktorer.

Även SKB forskar i detta som på fackspråk kallas separation och transmutation.

Fakta om Magne 1:

Magne har utformats av ingenjörerna på SKB, Svensk Kärnbränslehantering, tillverkats av det tyska företaget Herbst Gmbh och automatiserats av SKB och det finska företaget Navitec Oy, specialiserat på navigationsutrustning för gruvmaskiner.

Det har tagit nästa sex år från de första skisserna gjordes till det att Magne nu är färdig att köra omkring på egen hand i Äspöbergets tunnelsystem.

Navigationssystemet lär sig rutten och navigeringslasrar både fram och bak på Magne läser av tunnlarnas konturer.

Magne kör själv i tunneln – i max fem kilometer i timmen av säkerhetsskäl.

En positionslaser under Magne ställer ekipaget i rätt läge, stödbenen körs ned så att Magne står vågrätt i den sluttande tunneln, strålskärmsluckan öppnas och strålskärmstuben, som kopparkapseln ligger i, vrids upp i lodrätt läge över hålet.

- Magne är unik. Det finns ingen liknande ”robot” i världen, Vi hoppas att testerna visar att Magne fungerar så att vi slipper bygga ytterligare en variant, säger Per Ernfors.

Fakta om Magne 2:

Magne fick sitt namn efter en namntävling bland SKB:s personal. Det var Mary Westermark som vann med det fornordiska namnet Magne, den urstarke sonen till åskguden Tor.

Magne är 14,1 meter lång, 3 meter bred och 4,2 meter hög.

Magne driver och styr på alla fyra hjulen, kör i max 5 kilometer i timmen och kan stanna med full last på mindre än en meter.

Motorn är en V6 dieselmotor på 320 hästkrafter med partikelfilter.

Hjulen är fyllda med polyuretanskum som gör det lättare att placera maskinen i rätt position, samtidigt som det skyddar mot punktering.