Energi

Läsarna: Vår solel funkar bra

Krångel och otydligheter vittnade Ny Teknik-läsaren Bo Lindwall om i samband med sitt solcellsköp. Mängder av läsare har reagerat på hans historia.

Publicerad

Några som har hört av sig tycker att Bo Lindwalls insändare är missvisande.

– Jag har själv enbart goda erfarenheter från vår installation och drift av vår anläggning på villataket, hälsar läsaren Pär.

Även Erik i Brämhult är nöjd med sin solcellsanläggning i Varbergs kommun.

– Några som helst driftsproblem eller krångel med byggnadslov eller annat bekymmer har inte förekommit, skriver han.

Mats Persson i Sollentuna var inledningsvis mycket tveksam till att skaffa solceller. Han var rädd för att hamna i en situation där olika aktörer skickade ansvaret emellan sig. Men när kommunens elbolag kallade till information om solceller blev han nyfiken.

– Jag gick dit, blev imponerad och nappade på erbjudandet att en person skulle komma hem och titta att mitt hus var lämpligt, berättar han i mejl till Ny Teknik.

Huset var lämpligt och Mats Persson tecknade ett avtal som innebar att elbolaget upprättade bygglovshandlingar, ansökte om bidrag, tecknade avtal om köp av överskottsel, installerade solpaneler och driftsatte dem.

Nu har han haft anläggningen i två år och tycker att kommunens energibolag har skött sig klanderfritt.

– Jag är imponerad av energibolagets aktiva insats för att verka för mer användning av förnyelsebar energi, säger han.

Evert Andersson i Västerås ska installera solceller i vår. Han tycker att Bo Lindwalls inlägg var för kategoriskt negativt och påpekar att solceller är ett ungt teknikområde i Sverige.

– Som konsument och beställare bör man vara insatt i ämnet för att inte gå på en nit. Det gäller för solceller liksom för annat man beställer, konstaterar han.

Erik Stenborg lägger större ansvar på leverantörsföretagen. Han tycker att presumtiva kunder borde informeras om latitudfaktorn, som gör att ljuset vid middagstid är svagare i Kiruna än i Trelleborg, samt det faktum att atmosfären är nedsmutsad av mänsklig aktivitet, vilket gör det svårare för ljuset att nå marken.

– Det förefaller mig totalt oseriöst och på gränsen till lurendrejeri att presumtiva kunder inte underrättas om dessa faktorer av de firmor som säljer och installerar paneler, säger han.

Västeråsbon Mats Lindfors, som nyligen installerade 60 kvadratmeter solceller, konstaterar att det saknas webbsidor som utvärderar olika leverantörer, något som Bo Lindwall efterfrågar, men tipsar om Bengts villablogg och Solcellskollen.

Bo Lindwall nämnde också sitt ansvar som byggherre i debattinlägget. Ett krav var att han som byggherre skulle kunna verifiera att taket tål belastningen från solcellerna. Det är något som många läsare förvånas över.

– Byggnadsinspektörer är ute och cyklar om de kräver konstruktionsberäkningar för solceller, som ju är relativt lätta, säger Mats Lindfors.

Även Thomas i Nordmaling tycker att det låter konstigt att Bo Lindwall behövde visa att takets konstruktion klarar lasten av solcellerna.

– Lastkraven för snö är ju så stora i jämförelse med vad solcellsarmaturerna väger. En armatur väger cirka 30 kilo inklusive fästen och täcker en yta på 1,2 kvadratmeter. Jämför det med 30 centimeter blötsnö som kan väga 200 kilo på samma yta, säger han.

I sitt debattinlägg berättar Bo Lindwall att han blev lovad tio års återbetalningstid av leverantören, viket senare inte visade sig stämma.

– Avskrivning på tio år är i min mening inte realistiskt, kommenterar Thomas, som räknar med att hans 20 solcellspaneler har betalat sig på 15 år.

Hans Olofsson i Skellefteå tycker att det är självklart att det förekommer fantasisiffror för utlovad årsproduktion.

– Leverantören gissar hej vilt, ingen människa kan veta hur vädret blir. Planera för en årsproduktion och dubbla den, är mitt råd, säger han.

Elcertifikatsystemet, som ska främja förnybar energi, tycker Bo Lindwall inte har någon mening för privatpersoner. Mats Lindfors ger honom helt rätt. Vansinnigt krångligt och ger inte många korvören, tycker båda.