KTH-professorn: Här är fem svårigheter med små elnät

2018-05-03 06:00  

Mikronät är ett sätt att få fram el till avlägsna byar eller göra mindre områden självförsörjande på el. Men det finns flera svårigheter. Här listar KTH-professorn de främsta.

1. Anslutning eller inte?

Den första frågan man måste ställa om man planerar ett mikronät är om det ska ha anslutning till det reguljära elnätet eller inte, menar Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät på KTH.

För att åstadkomma ett robust system förespråkar hon en anslutning. Då kan mikronätet drivas självständigt ibland, i så kallad ö-drift, eller kopplas över till det överliggande nätet och ta el därifrån.

Läs mer: Mikronätet i Skåne utmanar gränserna för energimarknaden – kan vara olagligt

2. Påverkan på överliggande nät?

Då uppstår nästa fråga. Hur påverkar mikronätet det överliggande nätet när ö-nätsläget slår av och på?

– Det måste man undersöka från fall till fall. När elnätet får en ny lastkälla, som det inte har haft förut, kanske elnätets dimensionering behöver förändras. Skyddssystemet är det första man behöver se över. Man vill inte få in elkvalitetsproblem i elnätet, säger Lina Bertling Tjernberg.

3. Testa komponenter i systemperspektiv

Alla enskilda komponenter som ska användas i systemet måste testas i praktiken, anser Lina Bertling Tjernberg. Testerna måste omfatta extremväder, belysa behovet av underhåll och helst fokusera på total livslängd.

– En utmaning är att vissa tekniker inte har nått en kostnadseffektiv lösning. Soltekniken är ett exempel, el och värme från sol är fortfarande i en utvecklingsfas för att nå kostnads- och resurseffektiva lösningar. Solenergianläggningar tar stora ytor i anspråk och kräver rengöring med vatten, men väldigt ofta finns anläggningarna på platser där det saknas vatten, säger hon.

Läs mer: Skånsk by självförsörjande på förnybar el

4. It-säkerheten behöver bli bättre

Mikronät sätter också frågor om integritet och persondata på sin spets, särskilt om det omfattar någon form av förbrukningsflexibilitet som bygger på information från kunders energianvändning. Dessutom måste även mikronät hålla en hög nivå på sin it-säkerhet för att förhindra hackerattacker där någon försöker ta över och styra systemet utifrån.

– Det är många som ännu inte har förstått hur kritiskt det här kan vara. Många ser över sin cyber security men vi är inte framme än, säger Lina Bertling Tjernberg.

 

5. Kunskap saknas

Mikronät innebär att flera olika tekniksystem ska fungera tillsammans. I fallet med Eons projekt utanför Simris är det ett vindkraftverk, en solcellspark, ett energilager och en reservgenerator som ska samspela.

För att sköta sådana nät krävs dels gedigen kunskap om varje ingående tekniksystem och god förståelse om systemet som helhet.

– Mikronät understryker behovet av kompetens för att förstå systemaspekterna. Det ser vi tydligare nu än tidigare, säger Lina Bertling Tjernberg.

Läs mer: ”Sol-Ola”, eldsjälen som fick mikronätet till byn

Den typen av kompetens, som kombinerar kunskap om tekniksystemen och helheten, är något som hon menar saknas i dagsläget.

– Här finns utrymme för nya vidareutbildningar som knyter samman teori, praktik och systemperspektiv. Det gäller att det finns människor som både kan gå ut och arbeta praktiskt med utrustningen i fält och samtidigt förstår systemaspekterna, säger Lina Bertling Tjernberg.

Flera användare som en styrbar enhet

Ett mikronät definieras vanligen som flera elanvändare och elproducenter inom ett avgränsat område som är sammankopplade och uppträder som en enda styrbar enhet mot det reguljära elnätet.

Mikronätet kan drivas helt separat i så kallad ö-drift men kan även vara anslutet till elnätet. Ibland inkluderas någon form av energilager i definitionen.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt