Kritik mot individuell debitering av värme

2013-09-20 15:04  

Ökade kostnader och utebliven energibesparing. Den kritiken levereras från flera håll mot regeringskansliets förslag om energieffektivisering.

Europa ska minska sin energianvändning och därför har EU utfärdat ett energieffektiviseringsdirektiv. Regeringskansliet har tagit fram ett förslag för hur direktivet ska genomföras i Sverige.

Förslaget innebär att alla nya bostäder som byggs ska förses med utrustning så att värmeanvändningen i varje lägenhet kan mätas och debiteras den boende. Tanken är att den boende ska dra ner på värmen för att få en lägre energinota.

Men Sabo, allmännyttans branschförening, har sammanställt en rapport om individuell mätning och debitering, IMD, av värme, som visar att erfarenheterna inte är särskilt positiva. Ny Teknik har tidigare berättat om rapporten, där det framgår att flera av Saboföretagen har avbrutit sina försök med IMD på grund av höga kostnader – men också för att de inte har lett till en energibesparing.

Nu har regeringskansliets förslag varit ute på en remissrunda, och flera av remissinstanserna protesterar mot ett krav på IMD av värme.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, refererar till Saboföretagens negativa erfarenheter och tycker att IMD bör införas när det är tekniskt genomförbart och ekonomiskt rimligt i förhållande till möjliga energibesparingar.

Byggherrarna avvisar förslaget eftersom det leder till höga kostnader utan påvisad energibesparing. De påpekar att förslaget skulle minska fastighetsägarnas drivkrafter till att göra energiinvesteringar och tycker också att regeringskansliet har övertolkat direktivet från EU.

Även Svensk Fjärrvärme är negativt och menar att IMD av värme inte leder till någon energieffektivisering, urholkar fastighetsägarens incitament till energieffektivisering, drar undan resurser för energieffektiviserande renovering och skapar orättvisa mellan boenden.

I regeringskansliets förslag ingår att bostäder som genomgår omfattande renoveringar, som påverkar energiförsörjningen, också måste förses med utrustning för IMD av värme. Men ett sådant krav riskerar att spräcka fastighetsägarnas ekonomiska kalkyler när miljonprogrammet ska renoveras, påpekar Sabo i sitt remissvar.

Flera remissinstanser underkänner utredningen som ligger till grund för regeringskansliets förslag. Svensk Fjärrvärme saknar till exempel en grundlig analys av hur direktivet bör genomföras i Sverige på lämpligaste sätt och Byggherrarna saknar en nyttoanalys och tycker att regeringskansliet har undervärderat kostnaderna för IMD.

Svensk Fjärrvärme anser också att näringsdepartementets samrådsprocess måste förbättras eftersom den har kännetecknats av kort framförhållning, små möjligheter att lämna synpunkter under arbetets gång och avsaknad av helhetsperspektiv.

I sitt remissvar passar SKL också på att kritisera regeringen för otydlighet när det gäller energieffektivisering och tycker att det kommer motstridiga uttalanden om vikten av att energieffektivisera bebyggelsen.

SKL och Klimatkommunerna protesterar i remissvaren också på regeringens så kallade stopplag, som stoppar kommuner från att ställa skarpare krav på bostäders energiprestanda än Boverkets byggregler.

SKL och Svensk Fjärrvärme klagar också på att Boverkets byggregler inte är teknikneutrala. De menar att byggreglerna gynnar värmepumpar och missgynnar fjärrvärme. Svensk Fjärrvärme föreslår därför att byggreglerna ska utgå från ”använd energi” i stället för ”köpt energi.”

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt