Energi
Krav på haverikommission om brandskumgiftet
19 kemikalieforskare uppmanar regeringen att inrätta en haverikommission efter läckaget av giftiga perfluorerade ämnen till dricksvatten. Syftet är att se till att en liknande olycka inte inträffar igen.
Poly- och perfluorerade ämnen, så kallade PFAS-ämnen, har läckt till dricksvattentäkter i bland annat Uppsala, Kallinge och Tullinge. Sannolikt har förorenat vatten gått ut till konsumenterna under lång tid innan brunnarna stängdes av.
PFAS-ämnen har använts inom flera områden sedan ungefär 50 år tillbaka men tros främst komma från brandsläckningsskum som har använts på brandövningsplatser intill vattentäkterna.
Ämnesgruppen kännetecknas av mycket starka bindningar mellan kol- och fluoratomer och ämnena är därför långlivade i miljön. Vissa av dem misstänks kunna ge skador på immunförsvar, hormonsystem och fortplantningsförmåga vid långvarigt intag av höga halter.
Nu kräver 19 forskare inom kemikalieområdet, med professor Åke Bergman i spetsen, i ett brev till regeringen att en haverikommission inrättas för att utreda vad läckaget kan få för långsiktiga konsekvenser för människa och miljö, samt hur de förorenade områdena ska åtgärdas.
- Som vid varje olycka måste vi ta tillvara på allt vi kan lära oss. Det här får inte hända igen, säger Åke Bergman, professor vid Stockholms universitet och föreståndare för nyinrättade Swetox.
Forskarna kallar läckaget till dricksvatten för en av de allvarligaste kemikalieolyckorna i Sverige och anser att spridningen har skett på grund av otillräcklig kunskap om PFAS-ämnenas egenskaper samt allvarliga brister i miljökonsekvens- och hälsoriskanalys.
De tycker att haverikommissionen även ska utreda hur samhällets kemikalieskydd ska förbättras, så att liknande olyckor ska kunna undvikas i framtiden, när nya kemikalier introduceras eller kemikaliers användningsområden förändras.
Nyligen visade en kartläggning av Livsmedelsverket att ett drygt 60-tal kommunala vattentäkter, som tillsammans försörjer cirka 3,5 miljoner invånarna med dricksvatten, bedöms vara förorenade av PFAS. Forskarna påtalar att detta inte tidigare har varit känt, eftersom PFAS inte ingår i den normala dricksvattenkontrollen.
”En viktig del i en systemgranskning är att identifiera och undanröja hinder för kunskapsuppbyggnad och spridning. I just detta fall kan det exemplifieras med att befintlig kunskap inte nått de lokalt ansvariga vid de kommunala vattenverken”, skriver forskarna i sitt brev till regeringen.