Krav på haverikommission efter ny vindkraftsolycka

2009-11-02 11:04  

I helgen var det dags igen. Ett rotorblad lossnade från en Vestas-turbin och slungades iväg genom luften. Nu vill branschen inrätta en haverikommision.

Den senaste olyckan skedde på Smedjeholmen utanför Falkenberg på söndagsmorgonen. Ett rotorblad slets loss från ett mindre vindkraftverk av typen Vestas V27 och föll till marken nära en vandringsled. Ingen människa skadades.

- Men nu måste vi göra en riktig utredning och se vad som orsakat det här, säger Jan-Åke Jacobsson, styrelseordförande i Svensk vindkraftsförening (Svif) till Ny Teknik på måndagen.

Haverikommission på gång
Just nu diskuterar han och representanter från den danska tillverkaren Vestas att sätta samman en haverikommission.

Enligt de preliminära planerna skulle en sådan grupp bestå av två person från Vestas, två representanter från branschorganisationerna Svensk vindkraftsförening och Svensk Vindenergi och en ledamot från Energimyndigheten.

- Det är viktigt för branschen att vi tar de här olyckorna på allvar och tar reda på varför de sker, säger Jan-Åke Jacobsson till Ny Teknik.

Olyckorna blir fler och fler
De senaste åren har vindkraftsbranschen växt snabbt. Men i takt med att allt fler nya verk placerats ut och de gamla åldrats har olyckorna också ökat.

Enligt den danska vindkraftsmyndigheten Godkendelsesekretariatet for Vindmøller har det skett 27 haverier i Danmark sedan år 2000. Vid 12 tillfällen har hela rotorbladet lossnat och vid 12 tillfällen har delar av rotorbladet fallit ned.

Förra året drabbades Vestas av två spektakulära haverier i Norden.

1. I januari tappade ett 850-kilowattsverk på Gotland sitt ena rotorblad. Utredningen av olyckan visade att bultarna/skruvarna inte varit tillräckligt åtdragna.

2. En månad senare lossnade ett blad på ett 650-kilowattsverk i danska Odsherred på Jylland. Det flög 60 meter innan det tog mark.

Kontroll av samtliga skruvar
Efter olyckorna visade Vestas interna utredning att rutinerna brustit inom Vestas service och underhåll. Därför skickade företaget ut sina servicetekniker för att kontrollera skruvarna på äldre vindkraftverk.

Då prioriterades kontrollen av Vestas V39-V47, V52 och Nordtank 300-600, som ingår i Vestas produktportfölj.

Vad som orsakade helgen olycka är ännu oklart. Timar Gustavsson, som äger vindkraftverket, säger att Vestas regelbundet kontrollerat det och att driftsstörningarna varit minimala på det aktuella verket sedan det togs i bruk i juni 1992.

- Det verkar som om hela vingen slitits loss från sitt fäste, säger han till Ny Teknik.

Avstängt tills vidare
I området finns ytterligare fyra vindkraftverk av typen Vestas V27, med en effekt på 225 kW. De är tills vidare avstängda.

V27 är en gammal beprövad modell, som sålts i stora volymer över hela världen. Rotordiametern är 27 meter, tornhöjden 31 meter.

Ny Teknik har sökt Vestas för en kommentar men inte lyckats någon som vill uttala sig.

610 olyckor på 10 år

Enligt den skotska organisationen Caithness Windfarm Information Forum har det skett 610 olyckor med vindkraftverk världen över sedan 1999. I 33 fall har människor kommit till skada de senaste tio åren enligt Cwif-statistiken.

De mest frekventa olyckorna har med rotorbladen att göra. De senaste tio åren har Cwif registrerat 141 fall av tappade eller trasiga vingar. Vid något tillfälle har ett rotorblad flugit så långt som 400 meter innan det ramlat i backen.

Det näst mest frekventa vindkraftshaveriet är brand. Cwif har bokfört 129 bränder från 1999 till och med september 2009.

Det tredje vanligaste problemet är att tornet eller turbinen kollapsar i mycket hårt väder. Men det har också hänt mer oförklarliga olyckor då vindkrafttorn rasat eller turbiner kollapsat. 71 sådana olyckor - "structural failure" - har registrerats.

Se den samlade statistiken här.

Se också det 100-sidiga dokumentet med samtliga olyckor beskrivna.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt