Konstgjord andning mot algblomningen

2006-06-20 23:00  
Vinden ger syre i havet

40-50 havsbaserade vindkraftverk som syrsätter Östersjön kan hindra algblomningen. Det hävdar Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet. Hans rapport, beställd av regeringen, ligger på Naturvårdsverkets bord. - Det här är intressant och ett spännande exempel på en metod som bör prövas, säger miljöminister Lena Sommestad.

Syrebrist är ett av de stora problemen i Östersjön och svenska forskare har i åratal diskuterat hur man på bästa sätt ska kunna ge konstgjord andning åt innanhavet.

Regeringen bad Naturvårdsverket att hitta lösningar och Göteborgsforskaren Anders Stigebrandt fick uppdraget.

Hans lösning på konstgjord andning av djupvattnet är att bygga vindkraftverk, där propellern i luften driver en rotor under vattnet. Rotorn fungerar som en gigantisk visp, som syrsätter vattnet så att fosforn kan binda till järn och lagras i sedimenten. Verken har en effekt av 100 MW. Hur tätt eller var de ska placeras är inte klart.

- Vi föreslår en metod som naturen redan själv använder sig av, säger Anders Stigebrandt, som tillsammans med forskarassistent Bo Gustafsson utvecklat metoden.

Det de såg var att fosforhalten i ytvattnet halverades under åren 1991-1997. Det berodde på att det blåste mycket och regnade mer än vanligt, vilket gav dels ökad vertikal cirkulation, dels återströmning med lägre salthalt från Kattegatt. Östersjön fick härigenom bättre syreförhållanden och under dessa förhållanden kunde fosfor på 60 till 120 meters djup bindas till järn och stanna i sedimenten. Förutsättningar för algerna att blomma blir betydligt mindre.

- Man behöver inte vänta 100 år på att få bättre förhållanden i Östersjön, utan det här går att göra snabbt och algblomningen kommer i stort sett att försvinna, säger Anders Stigebrandt.

Den uppskattade årliga energiåtgången för att driva "visparna" är knappt 1 GWh/år (1 miljon kilowattimmar/år). Det motsvarar, enligt Anders Stigebrandt, runt 400 miljoner kronor före skatt, om man skulle köpa elen på existerande marknad.

- Det verkar rimligt att investeringskostnaderna är av storleksordningen tio miljarder, men vi vet inte ännu.

Det här är frågor som skall utredas om metoden väcker myndigheternas intresse. Nu ska den ut på en remissrunda. Det Anders Stigebrandt och Bo Gustafsson hoppas på är att tekniken sedan testas.

- Först ska vi värdera rapporten och sedan ta upp det med regeringen. Därefter kan vi föra upp det i Helcom, som är det mest lämpliga organet, säger Naturvårdsverkets gd, Lars-Erik Liljelund, som precis som Lena Sommestad tycker att metoden är intressant.

Marie Feuk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt